Ny blogg

Nu har vi ny bloggadress, vi behövde lite förnyelse i livet helt enkelt :)
 
Jag lägger in en länk här så kan ni kika in och fortsätta följa med på våra galna upptåg ;)
 
http://nouw.com/teamsaraochshaman
 
 

Ännu en väg tillbaka

Shaman har varit pigg och glad ända sedan läkarbesöket för en tid sedan. Han har nu fått börja skritta och i helgen provade jag trava honom lite lätt. Han är fortfarande stel i muskeln och verkar ha haft ett ordentligt hematom. Förmodligen har han drattat på ändan och gjort illa sig mer än vad vi såg hos doktorn. Han får linimentbehandling varje kväll och massage och är riktigt nöjd. Han blir bättre och bättre för varje dag. I helgen red vi på vår skogsväg och det var riktigt härligt trots lite kallare väder men det var sol och vårväder. Red även ungponnyn på lördag som var tjurig som tusan men jag är tjurigare ;) Det har varit en del bockande sista dagarna och han har mycket energi så nu gäller det att underhålla honom både mentalt och kroppsligt.
Nu tycker jag det börjar vara roligt igen och inspirationen kommer sakta tillbaka. Jag kommer bara rida min egen och unghästen när jag hinner. Shaman går alltid i första hand. Har hittat många intressanta och roliga övningar som jag ritat av och ska testa med båda hästarna. Både serier och banor, olika bomövningar och markarbetesövningar. Vi kommer förmodligen att skippa marstävlingen här hemma då Shaman måste bli tryggare och hinna återhämta sig, ungponnyn måste sluta boka och få bättre kondition. Jag känner att just tävlingsbiten lockar igen men inte ännu. Det får vara vilandes lite till.
I övrigt händer det inte så mycket hos oss, det har gått och blivit kallt igen och våren är borta och vintern är tillbaka med snö och kyla. Det är ändå fina dagar trots det kalla vädret och solen visar sig så vi är alla lite piggare nu då vi är på rätt sida om vintern.
 
Han övar på selfiesar :)
Min fina pälsprins.
 
Söndagstur. Snart är vi igång igen :)
 
 
 
 

Allt har en förklaring

I går var det dags för att ge en extra dos vaccin åt skrutt, det vart ju trassel då han skulle få sitt tidigare i vinter och det visade sig att det hade gått ut. Så därför fick han en boosterdos nu ett par veckor senare. Eftersom han var så konstig på helgens kurs vick hans doktor även kolla igenom honom och vi fick svaret på varför han gjort som han gjort. Han har förmodligen busat i hagen och sträckt sig i ryggen. Högra delen av ländryggen hade han ont och svarade då med hälta vänster bak. Så han ska få medicin någon vecka och promenera. Efter det får vi se om det är bättre annars får vi göra en hältutredning. Jag tyckte att allt var så märkligt och han kan bara inte tvärvända efter all positiv anda han haft i hoppningen och ridningen sista månaderna. Visste att det var något som inte alls var som det skulle men ändå undrade jag om det var hans hoppdemoner som skrämde honom. Hade det varit så att han inte visat nått igår hade jag plockat honom från hoppningen och aldrig låtit honom hoppa mer än markarbete igen.
Nu var det inte så och jag fick en förklaring till vad som var fel och varför det vart tokigt. Han verkade iaf nöjd på kvällen och nu hade han dom där nöjda ögonen igen. Dock skrämde han mig rejält på kvällen med att stå och tryna då jouren skulle ge honom mat. Så var bara att åka ut igen och mötas av en glad och pussvänlig kille som stod och vilade i sitt hörn och sket. Han åt glatt då jag visade honom maten och fick även extra vätskeersättning.
Typiskt Shaman!!
 
Nåja allt kommer att ordna sig och vi väntar ut detta nu och umgås och myser lite extra. Jag hinner rida lite extra på tillridningsponnyn också så det blir bra :)
 
Hyssaren som brallat i hagen och fått ryggskott.
Vi vilar oss i form
 
Gubben som blir bortskämd av J :)
 
Ge oss vår!!
 
 
 

Helgkurs och bakslag

Helgens kurs kändes som en stor katastrof. Lördag hade vi markarbete med omhoppningssvängar vilket Shaman brukar tycka om. Han brukar fullkomligt explodera av lycka då vi gör sånt hemma och han taggar till rejält. I lördags var han helt apatisk och stängde av allt. Jag nådde honom inte. Det var kort framridning så jag hann inte jobba igenom och igång honom som vi brukar. Han kändes inte alls med på tåget. Vi började hoppa fram och han snubblade i princip över hindret. Han hoppade av stort och nästa gång vågade han nästan inte alls hoppa. Han kastade sig åt höger i landningen men vi skulle till vänster. Han lyssnade inte alls på mina hjälper. Då vi skulle svänga nästa gång åt höger kastade han sig åt vänster. Han stannade i princip på alla hinder, han var helt frågande hur ska jag göra. Han vågade inte hoppa alls. Satte honom i bottenläge och samlade ihop honom så han fick komma kort och nära. Då vart det lite bättre. Kom mot ett räcke och tänkte att han kommer inte hoppa stort utan ta ett till vilket han gjorde men sen vågade han inte hoppa. Jag åkte i backen, han var snäll då jag hängde om halsen backade han bak och lade ner mig i sanden. Så jag slapp åka in i bommarna iaf ;) Vi hoppade omhoppningsbanan, han stannade, vi tog om han hoppade rakt genom oxern. Jag valde att bara hoppa de raka linjerna för att han skulle få det lätt. Han stannade och vi jobbade med att trampa honom så han fick använda sina bakben, jag berömde honom och pratade med honom och red i princip på långa tyglar och bara red med sits och ben. Sen hoppade han banan klockrent. Gav honom massor av beröm och klappade om honom.
 
Söndagen valde jag att rida ut honom en stund innan passet för att få honom att komma igång. Det hjälpte. Vi hade längre framridning och jag fokuserade på sits och ben. Jag fick sätta ner mig i sadeln och klämma till lite extra med benen för att få honom att sätta sig. Sedan lättare sits och släppte fram honom. Mycket olika övergångar och tempoväxlingar på korta sträckor. Det gjorde att han var helt fantastisk. Mjuk och fin. Han hoppade stort på en liten bock när vi hoppade fram men jag gav honom massor av beröm och sedan vågade han köra på själv.
På banan lade jag in volter då jag kände att han eller jag inte var helt redo och verkligen jobbade med honom. Han vågade inte hoppa allt på en gång men vi tog om det och jag hjälpte honom och berömde honom och det slutade med att han hade öronen framåt och var nöjd efteråt. Jag valde att hoppa en lägre höjd på söndagen bara för att han skulle få det lätt och känna att det var roligt igen.
 
Vet inte vad som hänt honom och vi kommer aldrig få veta men vi har våra teorier och det verkar vara svårt att reparera. Det har gått så bra sista tiden hemma och han har hoppat allt och lite till. Varit positiv och glad till allt. Vi ska boka veckofröken för att se hur det är och om hon kan hjälpa oss lite framåt igen.
 
 
 

Nyinspiration och lyckorus

Nu var det riktigt länge sedan jag skrev men det har egentligen inte hänt så mycket. Förkylningen börjar läka ut och jag känner mig lite piggare. Shaman har fått vila ca två veckor, vi har skrittat ut en stund som mest men annars bara varit. Jag har inte tyckte att något varit roligt, har som tappat all inspiration och bara inte alls velat göra detta.
Jag har äntligen köpt en ny telefon efter att jag tappade min gamla så dråpligt så nu kan jag ta lite nya bilder och filma lite ridpass. Jag brukar lägga in dom kortare på vår instagram, saraochshaman.
 
Vi har nu börjat jogga igång lite lätt. Shaman har varit riktigt fin i dressyren och jobbat på bra, jag har ridit på ett lite skarpare bett bara för att inte ha gramanen hela tiden. Han trivs bäst då han värmt upp och kommer till arbete. Han ångar på med bra tryck i bakkärran. Nu kan jag börja sitta på honom kortare stunder men då vill han nästan ha lång tygel och jag får rida med sits och ben. Han blir lite låg och framtung med gramanen så jag försöker att ha den slapp i princip hela passet. Mot slutet kan jag plocka ihop honom lite till och han får sätta under sig ordentligt en kort stund.  Han får gå kortare pass då han är i gramanen bara för att inte slita allt för mycket på honom och det är tyngre jobb för honom.
 
Vi har ridit ut på vår skogsslinga i dagsljus och det var riktigt härligt, Shaman var pigg och glad och fick galoppera på och sedan öka på en raksträcka så det var bara att hålla i sig. Men han stannar så fort jag säger till. Sedan vände vi tillbaka och jobbade igenom alla gångarter och matte fick träna sitsen.
 
Gårdagen provade vi hoppa lite, har totalt vägrat hoppa sedan Ted sist, jag hoppade lite med några andra i stallet men fick ofrivillig hjälp och kände att jag bara tappade totalt sugen efter det.  Jag kände att allt hon sa var fel, jag vet att Shaman måste galoppera på framåt men just nu har vi nyligen lagt upp tempot lite till och nu måste han få vänja sig med det. Vi kan inte susa fram som kanonkulor ännu. Han är inte där styrkemässigt och inte heller mentalt. Han bromsar då in och hoppar i princip jämfota över då man höjt. Han är inte bekväm med höjden än, vi måste få ta det i hans takt men även min.  Tyvärr får jag nån dum idee i huvudet att då det gått bra en tid så vägrar jag hoppa för då tänker jag att men tänk om det går dåligt och då myglar jag undan i stället. Men nu måste jag då Ted kommer till helgen.
Han var iaf riktigt glad och med igår. Han hoppade allt så glatt. Han fick träna omhoppningssvängar och jag råkade svänga för snävt så han fick ett nedslag. Han stannade inte utan valde att våga hoppa och slog ut bommen men han försökte. Annars stannar han då han inte vill riva. Men han gjorde det, han var orädd och körde på. Vi provade hoppa en linje och höja och han tog rätt antal galoppsprång, längde sig som tusan då jag råkat stega fel på en meter. Till och med kompis häst fick långt. Så ja Shaman han satsade på längdhopp helt enkelt. Vi kortade i hop linjen och då hoppade han riktigt bra. Då vi vände på linjen och hoppade oxern först och kom ur kurvan upp mot den kände jag att jag mentalt hoppade av och tänkte styra undan men Shaman tog över rodret och hoppade och fullföljde uppgiften. Helt fantastiskt, ett steg närmare tryggheten för honom.
Vi avslutade med det och bara tog ett räcke och han hoppade super även där. Inget stopp på denna träning, bara en fantastisk känsla och lyckan är total. Nu är vi redo för kurs till helgen!!
 
 
All kärlek till denna häst!!
 
 
 

Vinterdepression och tjurskallar

Shaman har varit på topp i både ridningen och humöret ändra fram till i helgen. Han är trött och gör inte mer än han måste. Hans ögon är trötta och inte alls så där fulla av liv och bus. Han känns inte alls som den glada busiga hästen utan som en nedstämd och trött kille. Han får därför bara vara och hämta kraft och energi. Han har börjat tappa päls och han påverkas förmodligen av det. Samma sak förra året. Doktorn kommer på torsdag och får då kolla honom ordentligt. Han är arg och sur och ska bråka med grannarna och drar och sparkar i staketet. Mamma fick prata länge med honom idag och klia honom och ge honom hö för att han skulle sluta. Hon vågar inte ta in honom själv och jag kan inte alltid åka från jobbet för att hämta honom. Igår  borstade jag honom länge och gjorde fint i boxen för att se om han skulle bli gladare. Hmm lite kanske men han är trött och har inte alls livsglädje. Min fina lilla hästkille. Nåja vi får helt enkelt bara ta det lite lugnt. Han är ju faktiskt inte någon ungdom längre utan fyller hela 16 år i maj. Tänk att tiden går så fort, han var 9 år då han kom till oss. Vår lilla glädjespridare.
 
Trötta ögon :(
 
Pigg och glad kille :)
Finaste snusen som sover.
 
 
 

Matte är döende

Just det, matte har ont i halsen och är förkyld på riktigt. Ni vet då karlar är sjuk då är matte ännu värre. Hon gnäller och piper och hostar. En väldigt lugn period för den som är häst och inte behöver anstränga sig allt förmycket förutom att lyssna på gnället ;) Matte med kompis skulle igår rida dressyr och försöka markarbeta men då det for runt människor på olika pälsmopeder så tappade matte humöret och valde att gå ut. Hon var sur och svor över att hon inte kunde utnyttja sin ridhustid och istället för att ställa sig och gapa i högan sky valde hon alltså att gå ut. Bra val matte, inte kasta klippblock i glashus ;) Tänk på blodtrycket. Verkar som att det blir vilodag hos oss idag, matte nyser fortfarande och hostar.  Matte är fortfarande i något slags lyckorus i sedan helgens kurs, nu ska det övas och övas. Vi får se hur länge det håller i sig.  Nåja nu då vi inte har någon träning eller tävling inbokad så känns det som vi inte behöver vara allt för seriösa med träning utan kan jobba på i egen takt. Tanken är att försöka stärka pälskillen mer i dressyren och avveckla gramanen mer och mer och få honom iaf att kunna springa fint genom lätta programmet.  Känns lite som att det är både bra med tävlingar i hoppning och dressyr i vår och mot sommaren så jag har god tid att träna. Jag hoppas att vi ska kunna  åka ut o tävla. Det känns som jag säger så varje år men det blir inte. Antingen blir vi sjuka eller så ramlar jag av och vågar inte hoppa. Nu känns det faktiskt annorlunda, jag vet att jag måste ta tag i mina fega saker och jobba med det. Jag vet mina begränsningar och kan därför sätta upp målen och förutsättningarna för vad vi ska göra. Tanken är att rida så låga klasser som möjligt på första tävlingarna så både jag och Shaman ska bli trygga och få en bra känsla och hitta det roliga igen.
Jag vet inte hur jag ska göra med gårdstävlingarna, vart gode sur förra gången då inte nått stämde. Höjden var åt helvete fel och för högt för oss. Vi tog oss runt med nöd och näppe. Det ska ju vara lätt och roligt. Vi får se vad vi hittar på helt enkelt ;)
 
Ni får hålla till godo med massa bilder från arkivet ;)
 
Dressyren fungerade förr så nu ska vi bara få ordning på oss.
Vi ska försöka ta oss ut på dressyrtävling och se vad som kan bli av det :)
En härlig sommarkväll då vår utebana gick att rida på :)
Vår debut av 110cm på vår pay and jump för ett par år sedan.
 
 
En av mina favoritbilder, han verkar så nöjd och njuter av sommaren :)
 
Han var intresserad då vi kom men för slö för att kliva upp. Vi längtar så till våren!!
 
Inte helt rättvis arbetsfördelning ;)
Lömsk häst, sekunden efter gjorde han ett rejält spratt så både jag och mamma stod på huvudet i snön.
Hoppas inte han leker bergsget detta år, han ramlade baklänges ner och fick en låsning i ryggen för två
år sedan.
 
Han fastnade i busken så matte fick komma och ta lös honom ;) Så kan det gå när man ska klia baken;)
Vår första riktiga tävling på 110cm, vi var felfria i grunden men Shaman orkade inte riktigt hela omhoppningsbanan runt men vi gjorde det och vi ska göra om det snart hoppas jag :)
 
Min älskade häst, samma kväll som han fått frakturen på det bakbenet. Han försöker avlasta så gott han kan.
 
Husarrest och inte helt nöjd :)
Nu vill vi ha sommar!!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Usel uppdatering

Jag har verkligen inte haft ork eller tid att uppdatera. Det har egentligen inte hänt så mycket hos oss. Vi hade jullov och bara myste på och red ute och jamsade på när dagarna inte var allt för kalla under jul och nyårshelgen. Jag trimmade bara lite lätta pass dressyr och hoppning. Shaman har varit pigg och glad. Jag har börjat träna på att hålla lite högre galopptempo i hoppningen. Jag börjar släppa på mer och våga mer. Shaman hoppar glatt och är riktigt nöjd. Så klart glömmer jag av mig och är och smygbromsar i tygeln och då slår han mig på fingrarna och stannar lite snällt så då får jag göra om och göra rätt. Det går ändå framåt. Han får bra språng och hoppar mycket bättre. Han hoppar genom kroppen och det resulterar i att jag inte alla gånger är riktigt med så han hoppar mig ur sadeln speciellt då vi landar ser jag att jag åker som en liten vante. Nåja bara öva och öva.
 
Vi hade kurs i helgen för Ted N som är vår månadstränare. Lördagen var katastrof för mig mentalt. Shaman gick ändå bra och hoppade i nästan alla lägen förutom dag jag fegade ur. Vi fick backa lite och hoppa lite lägre bara för att jag skulle få ordning på mig själv. Söndagen sparkade jag mig i baken och gav allt och det gick super. Vågade omedvetet hoppa bana med blandade hinder på höjden 90-1m. Måste tänka på halvhalterna, våga rida mer med sitsen och mindre med tygeln. Inte ta i honom just innan hindret då han lyssnar så pass bra och bara öhh va ska jag stanna? Men jag känner mig väldigt motiverad igen att öva vidare. Nu ska jag bara kurera mig från förkylningen som just börjat och som alla vet så är jag ju döende ;)
 
Hoppas alla fått en bra start på det nya året!!
 
Slöfocken som har haft julledigt
Snart är vi där igen hoppas jag :)
Vi kan vara städade också ;)
 
Finaste prinsen :)
 
 
 

Ofrivillig debut och dressyrseger

Nu har jag inte uppdaterat på länge. Vi har hunnit med både det ena och det andra känns det som. Vi har hunnit hoppa på gårdstävlingen som ridskolan hade förra helgen. Vi skulle hoppa 85 cm och en 80 cm klass men de hade tagit bort 80-klassen så det vart två rundor på 85. Eller snarare 90-95 cm då allt var maxad. Typ första räcket låg på 85 cm kanske. Sen var allt högt, oxrarna var maxade och låg upp mot 95 cm. Tur han hoppade. Han kom lite stort och ville då inte hoppa av så vi tog om det bara. Annars hoppade han riktigt bra. Kändes jävligt surt då jag behövde två bra rundor för oss båda att hitta galoppen och flytet. Kändes ju inte bra men jag försökte iaf göra allt jag kunde för att hjälpa honom, han kämpade väl. Jag hade bra hjälp av min goda vän som känner oss utan och innan och allt hon sa funkade galant. Hade dock en dålig känsla då jag gick ut från banan så gick faktiskt in på framhoppningen igen och tog ett språng bara för att både jag och shaman skulle få ett bra avslutande språng.
 
På onsdagen kom vår tränare och hjälpte oss att hitta brakänslan igen. Vi fick öva på att korta och länga galoppen, prova rida i ett högre tempo. Jisses det var jobbigt för matte haha, jag ville vara där och bromsa och peta i tygeln. Ta en förhållning just innan han skulle hoppa. Då vart han sur och stannade ibland. Annars hoppade han riktigt bra. Det var roligt trots att jag fegade då vi höjde. Men vi tog om det och Shaman hjälpte till så gott han kunde och förmodligen skrattade han gott åt mattes skräckblandade förtjusning.  Men över kom vi även på de högre höjderna.
 
Vi har även hunnit med att rida massor av dressyr, jag har provat rida honom på det nya bettet med bra resultat. Han verkade gilla det och kunde ta stöd bra. Fredagen var han dock ett mongotroll på riktigt. Höll på bli galen, han vinglade på uppridningarna, backade i alla halter och sprang med huvudet åt alla håll förutom där han inte skulle ha det. Jag fick inte hålla i honom, jag kunde inte sitta ner och ja allt var bara fel för honom. Fick verkligen jobba med honom, mycket böja och lösgörande. Skärpa mig för att inte bli arg på honom utan lirka och fjäska. Fy kände bara att jag stryker mig, han kommer välta domaren eller kuta runt som en tok på dressyrbanan. Nåja på slutet kunde jag rida igenom programmet hyfsat bra ett par varv.
 
På lördagen så kände jag att jag inte ville rida fram så länge då han gått ganska hårt fredagen och förmodligen hade lite mjölksyra. Han var riktigt fin på framridningen, vänster varv fick jag ta igenom lite mer men sen var han fantastisk. Jisses äntligen var dressyrhästen tillbaka. Han vart faktiskt lite nervös och ängslig då vi gick in i ridhuset och han la nosen på mig och tittade på mig och stod sen och tittade på dressyrstaketen och undrade säkert vart hindrena var och om matte blivit totalt tokig. Men han var fin och slappnade av bra inne på själva framridningen på banan. Red lite innan vi fick rida upp programmet så han fick vänja sig. Tänkte att okej jag gör vad jag kan och han får väl kuta med skallen i vädret. Då jag red upp på M-linjen så gick han faktiskt riktigt bra och även genom hela programmet. Han var något öppen i formen men det är där vi är idag och jag kan inte dra ihop honom mer nu då han inte orkar hålla i hop sig själv. Han gjorde perfekta halter, han hade raka linjer på allt. Han kämpade och gav allt och det gav oss seger i vår första LC. Kändes helt fantastiskt, känslan som uppstod. Herregud jag var så chockad. Kändes roligt att vinna på hemmaplan med mina vänner närvarande. Finaste lilla Shaman han gav verkligen allt då det väl gällde. Han var så stolt över sin rosett på prisutdelningen och så klart försökte han göra ett jämfota hopp rakt bakåt samtidigt som han sköt mig rakt upp ur sadeln då vi skulle göra ärevarvet. Suck vad hände?? Detta är lite jobbigt då jag placerar mig med honom sedan sista året tillbaka. Han blir så uppspelt så ibland måste någon snäll människa ta fast honom och leda ut oss. Gamlingen börjar bli senil på riktigt tror jag.
 
Vi har nu efter ett fantastisk avslut på terminen gått på jullov. Vi kommer bara göra uteaktiviteter och Shaman ska slippa ridhuset och all träning. Vi red barbacka på utebanan med våra vänner igår. Det gick bra, i alla gångarter. Vi hoppade till och med över en liten bock. Haha tur jag inte trillade av, han är iaf snäll gubben :) Min fina lilla häst som gör livet lite lättare för både mig och mamma. Vad hade vi gjort utan honom. Han har verkligen varit så mysig och go under hösten då min pappa hastigt gått bort efter en tids sjukdom.
 
Hoppas alla får en riktigt bra jul och nyårshelg!! Kram till er alla som orkar följa oss och stöttar oss. Tack för alla fina kommentarer och glädjande ord. Tack till er som inte kan unna oss framgångar för det gör oss ännu starkare och mer drivna att lyckas. Mina fantastiska tränare som stöttar och hjälper oss i alla lägen.
 
 
 
Han hoppar mig ur sadeln speciellt på tävlingar så måste verkligen öva balansen ;)
Ted Nätterqvist får oss att göra det omöjliga möjligt :)
 
Sekunderna innan gjorde han ett av sina berömda grishopp rakt upp och bakåt ;)
Gänget på prisutdelning, inte helt snygga ;)
Äntligen en perfekt halt, som vi kämpat!!
Helt för mig overkliga procent och poäng :) Lyckan är total kan jag säga!!
Jullov för oss två :)
 

Mental träning och efterlängtat besök

Igår var en glädjens dag för oss. Vår vän och medhjälpare kom äntligen hem från sitt jobb långt bort. Både häst och ryttare var uppspelta och tyckte det var så underbart. Hon fick hjälpa mig att motionera grannens ungponny och vi kämpade dressyr och skuttade över lite små bommar. Vi tänkte idag köra lite mer markarbetspass med grabbarna.
 
Igår hade ridskolan ordnat en föreläsning med en mental coach. Helt fantastiskt. Han var riktigt duktig och underhållande. Vi fick sätta upp mål och hur vi skulle tänka för att nå målen. Jag fick bra hjälp ang min osäkerhet i hoppningen och hur jag ska försöka vända det till nått bra. Våga lita på mig själv och Shaman. Vi kan detta, vi klarar det. Vi är inte sämre än någon annan vi behöver bara lite mer tid. Det mesta ang positivt tänkande vet jag ju om men det är som att det glöms bort och man behöver ständigt påminnas om det. Så i kväll ska vi träna och se hur det känns, jag och några kompisar ska träna lite markarbete. Vår vän ska rida ungponnyn så det blir roligt.
Nu känns det som att jag har massor av ny och positiv energi.
 
 
 
Nu ska här övas :)
Min fina prins :)
 
 
 

Bakslag och framsteg

Shaman fick lite kompledigt förra veckan efter hoppkursen. Jag tyckte både han och jag behövde få bara några dagar att återhämta oss. Han fick promenera och joggas lite lagomt. Fredag provade vi oss på dressyren igen, det gick bra med gramanen men då jag plockade bort den började han tjafsa. Han ålade sig och tryckte ut hela vänster sidan. Han var sur och jag vart irriterad. Jag kunde inte sitta ner utan att han började vika in huvudet och tramsa. Fick råd av vår vän SM-ryttaren att bara rida framåt och hålla honom i princip rakställd. Det blev lite bättre. Jag fick verkligen kämpa med honom men det vart inte så mycket bättre så vi avslutade. Jag valde att lägga ner då jag bara vart mer och mer irriterad och då är det ingen ide. 
 
Lördagen tänkte jag markarbeta honom och hoppa en serie. Han hade redan tjuvstartat med grannen. De hade satt ner en planka och hade hopptävling hela förmiddagen så han var ju helt knäckt då jag skulle rida på kvällen. Suck. Ligister!! Nåja han fick ändå gå ett lättare pass. Jag provade ett nytt bett jag velat prova länge. Jag hade en läderrem under hakan för att det ska hållas på plats och samtidigt ha lite bättre effekt. Tyckte inte det vart så mycket bättre. Han vart lång och kändes inte så där ihop som han brukar. Han hoppade ändå bra men jag hade galoppbommar och studs som hjälp så egentligen kändes det inte så mycket. Tänkte att jag ska testa med kedja istället på söndagen. Han gick bra iaf i dressyren på det. Han kunde slappna av i nacken tyckte jag och höja ryggen. Vi får gå tillbaka lite och jobba med det grundläggande ett tag innan vi kan ta nästa steg framåt helt enkelt. Klart det blir förändring då vi plockar bort gramanen. Så vi tar lite i taget igen ;)
 
Söndagen testade jag bettet med kedjan, det var faktiskt bättre effekt. Han hade trycket i bakbenen trots att jag tog en förhållning. Jag kunde ta små förhållning, små rörelser och han var kvar på plats och jobbade riktigt bra. Han jobbade ärligt. Jag fokuserade på att hålla honom nästintill rak på volten och så fort han försökte vända in huvudet så rätade jag ut honom på yttertygeln och drev honom med innerskänkeln och flyttade honom. Det fungerade. Han fick mycket beröm då han gjorde rätt. Vi jobbade med alla gångarter och jag kände verkligen skillnad. Han höjde ryggen och sänkte nacken. Helt fantastiskt. Han gick så där fantastiskt som då jag red dressyr för min förra tränare L. Shaman var riktigt fin, det var så himla roligt att rida. Vi hade inte gramanen och han var så nöjd. Provade hoppa några språng med nya bettet och jag tyckte han behöll galoppen hela vägen, han kortade sig. Jag kunde ta små förhållningar och han lyssnade och han behöll ändå drivet och trycket i bakdelen. På de andra betten blir han lite mer att han böjer bara in huvudet eller så får jag ta så mycket i honom och det stör honom. Detta var han inte alls besvärad av utan tyckte det var okej att jag var där och justerade lite. Fantastiskt bett. Detta ska användas mer och Shaman trivdes riktigt bra med det :)
 
Nu måste jag börja utmana mig själv och lämna trygghetszonen. Klara färdiga...gååå!!
 
Vi ska se om det blir en dressyrtävling snart. Vi måste bara få ordning på oss :)
 

Helgkurs

I helgen var det återigen dags för hoppträning för Ted N, vår månadstränare sen många år tillbaka. Det var med blandade känslor jag gick dit på lördagkväll. Det var ganska struligt i gruppen trots att vi inte var så många. Jag försökte därför hålla fokus på behålla lugnet och inte stressa upp mig just för att alla var överallt. Jag höll mig på ställen där vi kunde ha lite utrymme och jobba på med dressyrarbetet då vi red fram. Då vi började hoppa fram lade jag oss först eller sist för att undvika de andra. Det fungerade bra. Shaman var väldigt på gasen och jag var faktiskt ganska peppad jag med. Vi hoppade första banan lite lägre för att hitta flytet och det gick galant, andra gången började han tramsa i en kombination så vi fick säga åt honom och då diskuterade vi inte mer. Jag gav allt och det gjorde shaman också. Vi kom lite tokigt men han hoppade, han ställde upp. Jag fick för långa tyglar och hann inte räta upp mig i kombinationer och på linjer men han körde på, nån gång stannade han men det gjorde inget. En gång kom vi för stort så han kunde verkligen inte hoppa av och jag åkte över öronen men då hoppade han efter genom hindret så han fångade mig på halsen. Han visade verkligen att han kan man minsann lita på igen. Han var positiv och glad. Jag var mindre osäker och all träning vi gjort på veckan med vår veckotränare har gett resultat. Nu ska vi hem och öva på det vi inte fick till. Söndagen var både han och jag lite möra och hade lite småmissar men vi körde på men tog det lite lägre. Men roligt har vi haft det och jag är så motiverad att öva vidare på allt jag fick med mig att träna på. Shaman är så glad och verkar med på noterna, jag ska bara inte plocka bort galoppen utan tänka framåt då jag blir osäker själv. Inte samla för mycket eller för tidigt. Tidigast tre galoppsprång innan, helst två då ska jag bara vara där för då kortar han sig. Min fina kämpe till häst. Nu är det han och jag igen :)
 
 
 
 
 
 
 

Onsdagsdressyr

Igår kämpade vi dressyr, jag ville prova ett annat bett som en kamrat tipsade mig om just då han börjar tramsa. Jag red fram på vanliga tränset och bettet med gramanen. Bytte sedan till stångbett, det vart för skarpt kände jag. Han spände sig och jag kom inte ner i sadeln kändes det som. Jag fick koncentrera mig på att bara hålla stöd på tygeln. Bara hålla inte göra nått, bara rida med sits och ben. Jag ska prova bettet på Shamans eget träns då själva tränset var lite för litet så bettet kom nästan för högt upp. Men jag ska prova ett annat, med små kulor som hennes häst gillar och hon tycker inte han då blir stark. Men vi får nog allt kämpa på lite till med gramanen. Idag vet jag inte riktigt vad det blir, lite dressyr med markarbete. En sista koll inför helgens hoppkurs. Är lite blandade känslor, mycket har hänt sedan sist. Det gick sjukt dåligt på kursen och just nu har jag bara ont i magen. Men jag ska verkligen fokusera på det jag och E tränat på. Jag får säga vad vi gjort och vad vi tränat på sen sist. Sen måste jag stå på mig och inte utmana mig själv när jag blir osäker utan hoppa där jag är trygg och vågar rida. Shaman vet jag kommer göra sin del av jobbet. Jag måste våga lite fullt ut på honom för han kan och han vet vad han ska göra bara jag är med. Jag ska fixa detta, nu måste jag sluta fåna mig. Annars får det vara. Det är inte schysst mot Shaman och jag bara förstör och sätter oss i dåliga lägen. Nej nu jädrar ska jag fixa detta. Vi har kommit långt på vägen.
 
 

Gramanskrälle och muppryttare

Ibland blir jag bara sur på mig själv, nu har jag ridit ett tag med gramanen för att slippa bråka med honom. Jag får bättre och stadigare sits. Shaman är mer balanserad och jobbar bättre när han går i gramanen. Han har blivit starkare i kroppen då han har haft den tycker jag. Provade ta bort den igår, det går bra i skritt och galopp. Traven ålar han runt, och blir ostadig och jag tappar sitsen helt och allt blir bara skit. Rider jag lätt går det bättre. Men vi ska ju tävla dressyr om en månad och jag måste verkligen få till detta känns det som. Men mer övning helt enkelt. Får väl surt ha gramanen ännu en tid. En av ponnymammorna sa att han kanske inte var tillräckligt stark än att kunna gå utan den. Jag vet inte men jag känner mig som en kass ryttare som inte kan rida utan den. Fast det är ju ett hjälpmedel, den hänger oftast bara där. Jag behöver bara ha den slapp så går allt bra så om det är det där psykologiska. Nåja vi får öva vidare helt enkelt. Men det känns faktiskt surt att inte kunna rida honom som han går då han är på gramanen men vi båda kanske måste bli starkare helt enkelt. Det jag faktiskt har märkt är att Shaman gillar musik, då jag slår igång telefonen med spotyfi så lyssnar han lite extra och jobbar ännu lite bättre. Hans favoriter nu är ABBA och Takida. Bra blandning haha. Han är faktiskt lite frän på det viset, får känslan att han stampar takten med fötterna haha.
 
Så här ser det ut med gramanen. Hoppas kunna avveckla den snart.

Hoppeskuttare och dressyrdansare.

Det har varit riktigt kallt ett par dagar, upp till -15 som mest i helgen så det har blivit inomhusaktiviteter för oss. Vi har ridit ut men vart bara korta stunder då det var så kallt. Shaman var pigg och glad trots vädret. Bara hans matte som satt och gnällde. Nu är det nere på nolla och det skulle nästan bli plusgrader igen till veckan. Vi har tagit in vattenbaljan då det varit så kallt men nu har han fått en hink ute igen. Känns som jag är på helspänn nu och bara väntar att nått ska hända med magen. Jag ger honom extra vätskeersättning varannan dag för att han ska få i sig mer vatten. Han får salt och dricker bättre nu än på länge. Han har fått magmedicinen under övergångsperioden och nu hoppas vi det håller sig.
 
Vi håller på att öva som bäst på L:C programmet och kanske vågar vi starta på decembertävlingen som ridskolan har. Jag måste bara få till det utan gramanen. Han jobbar bra med den och jag kan till och med ha den lösare och han jobbar bra. Han blir starkare i kroppen och det blir bättre även i hoppningen. Han är mer positiv, jag är mindre rädd för varje gång. Det märks så tydligt då jag tvekar speciellt då vi höjer. Då får jag bita ihop, andas och bestämma mig. Sen går det, Jag måste få bängla ett tag innan jag tar mig för men nu känns det så skönt att jag vet vems fel det är. Det är jag, inte han. Det kanske är så att jag har  varit problemet hela tiden.  Det känns helt fantastiskt att det börjar lossna för oss. Det kanske löser sig. Det är så klart långt kvar, jag har hela banhoppningsdelen kvar att jobba med. Där är det tufft, jag stressar upp mig och måste lära mig att ta ett hinder i taget. Samma ridning, tänka ny andridning och bara slappna av. Göra min del av jobbet. Shaman kan sin del. Han hjälper mig, han räddar mig i många situationer där vi kommer lite tokigt. Det gjorde han inte för en månad sedan. Då vart han sur och ville inte alls. Nu kämpar vi tillsammans. Han och jag :) Det jag funderat på är att jag har lite längre läder även i hoppningen för att få bättre balans. Då jag har ännu ett hål kortare tappar jag lätt balansen både lite före och efter hindret. Egentligen under hela ridningen tycker jag. Ska prova återgå till det gamla och se om det blir bättre igen. Då han väl hoppar högre skjuter han mig ur sadeln så jag flyger mer än då jag har ett hål längre läder. Värt att testa och utvärdera :)
 
Nöjd och glad är vi båda två :) Trippeln låg på 95 cm i bakkant :) Helt otroligt att vi kommit så här långt.
 
Vi gjorde det!! Efter två försök bet jag ihop och bestämde mig för att vi skulle över och han hoppade så mjukt och fint.
Vi flög igår, helt fantastiskt. Han ställde verkligen upp!!
 
 
 


Jag och min häst Shaman tävlar mestadels hoppning men även enstaka dressyrtävling. Vi skriver om vardagens träning och hur vi laddar inför tävling men även vardagens lugn.

RSS 2.0