Magkänslan

Magkänsla talas det mycket om, det gäller att lyssna på den. Ibland när man stöter på svårigheter sägs det att lyssna på din magkänsla. Hm jag som inte har känsla för nått, är som en elefant som klampar runt i en porslinsbutik. Men efter att ha haft många samtal med min vän E och även min tävlingsskötare JJ. När min häst som är bra på att förmedla sig verkligen försöker säga mig nått måste jag lyssna. Shaman har gått lite si så där sedan i vintras, jag vet inte varför rent generellt. Ena dagen hoppar han hus och nästa inte ens en tegelsten. Jag funderar på vad jag gör för fel, stör jag honom, hindrar jag honom på något vis eller är han bara tjurig och tycker inte det är roligt längre. Frågorna har varit fler än jag kan räkna till känns det som. För en vecka sedan kom ett ordentligt bakslag. Han stannade på hinder och jag vart arg, han svarade med att ställa sig rakt upp på bakbenen. Inte bara en gång utan flera gånger. Hoppade till slut iaf över och vi gav oss. Nästa gång gick allt bra, han tyckte allt var roligt dock på låg höjd. Sen på tävlingen gjorde han om det. Han kastade sig åt vänster och bara slog med frambenen och stod rakt upp flera gånger. Vi hoppade klart och åkte hem. Insåg att det här går inte, nått är det, vad vet jag inte. Fick känslan att jag var bakbunden på något vis, jag sitter fast. Funderade vad det kan bero på, förmodligen att jag inte kommer vidare i ridningen, hoppningen med min älskade lilla häst. Nått är det som är fel men vad var frågan. Från att ha gått som tåget helt klockrent och haft så roligt, vunnit alla tävlingar vi var med på i vintras till att inte alls hoppa. Vad händer?? Pratade med mamma och hon frågade när det hade börjat och om jag kommer i håg tävlingen i slutet på januari vad som hände då han började stanna på tävling vilket han sällan gör. Där gör han allt och verkligen ställer upp men inte nu. Hon sa att dagen innan ramlade han ner från en ganska hög snöhög vi har plogat upp i hagen och satte sig på ändan. Efter det gick han lite konstigt men var som vanligt efter det, han har inte haltat eller visat något i ridningen. Men kanske att det har samband. Ringde och rådfrågade kliniken som tyckte vi skulle hältutreda, jag sa att jag tror det sitter högre upp men kanske han har nått ändå i benen men han är inte varm eller svullen. Visar endast i hoppningen då vi börjar höja, nä sa den vänliga damen att vi gör en hältutredning då. Nej men nej sa jag vänta så här är problemet. Jaha men vi gör ett böjprov, du kan annars rida honom på smärtlindring för att se om det blir bättre. Hmm jo sa jag men då vet jag ändå inte vart problemet sitter. Men vi gör en hältutredning och behandlar honom, nej men nej igen jag vägrar spruta honom om det inte är nått. Absolut inte. Det gick inte att resonera så jag valde att få återkomma. Suck och dubbelsuck.  Fick råd av en kamrat i stallet att ringa hennes veterinär som även var kiropraktiker. Det är det bästa jag gjort, jag förklarade mitt problem och hon förstod och då jag med gråten i halsen förklarade att det är ohållbart så sa hon att hon skulle göra allt för att hjälpa oss. Det gjorde hon, hon hittade problemet. Han satt fast i bakkärran på vänstersida och kunde därför inte sätta under sig och förmodligen har han haft lite men vart värre då han ramlade. Han fick behandling och hon sa att hon skulle komma tillbaka om några veckor och till dess fick vi med oss lite saker vi skulle göra. Hon tittade även på sadeln som satt bra men den var lite hård i kanalen så gärna på sikt en ny sadel. Har funderat ett tag på att byta sadeln men då vi köpte släpet i helgen så känns det som sadeln får vänta till ekonomin är i balans igen.
Det känns skönt att ha fått svar på det jag misstänkte. Jag är glad att jag stod på mig och valde ett nytt alternativ som vart riktigt bra. Förhoppningsvis kommer det bli bra eller det kommer bli bra. Nu får han stå inne ett par dagar för att inte göra illa sig då hon käckt loss honom men sen får han gå ut i vårvädret igen.
 
Vi har köpt transport nu äntligen, den var vi ner och hämtade i helgen jag och min kamrat JJ. Vi skrattade så vi grät, var less på bilåkning och skrattade lite mer. Sov gjorde vi faktiskt inte. det glömde vi bort. Stackars JJ hon måste ju tro jag var galen men hon har en härlig personlighet. Shaman verkar gilla henne då han stod och myste på hennes axel under läkarbesöket igår.
 
Hoppas alla har det bra ute i vårvädret som äntligen hittat tillbaka till oss :)
 
Shamans nya husvagn.
I väntan på doktorn.
Gissa djuret??
 
Shaman som inte alls ville hoppa och nu vet vi varför.

Avslöjad!!!

Kommentarer
Postat av: Johanna

Hahaha Min favoritbild!!! :D

2015-04-01 @ 23:32:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback