Nu har jag inte uppdaterat på länge. Vi har hunnit med både det ena och det andra känns det som. Vi har hunnit hoppa på gårdstävlingen som ridskolan hade förra helgen. Vi skulle hoppa 85 cm och en 80 cm klass men de hade tagit bort 80-klassen så det vart två rundor på 85. Eller snarare 90-95 cm då allt var maxad. Typ första räcket låg på 85 cm kanske. Sen var allt högt, oxrarna var maxade och låg upp mot 95 cm. Tur han hoppade. Han kom lite stort och ville då inte hoppa av så vi tog om det bara. Annars hoppade han riktigt bra. Kändes jävligt surt då jag behövde två bra rundor för oss båda att hitta galoppen och flytet. Kändes ju inte bra men jag försökte iaf göra allt jag kunde för att hjälpa honom, han kämpade väl. Jag hade bra hjälp av min goda vän som känner oss utan och innan och allt hon sa funkade galant. Hade dock en dålig känsla då jag gick ut från banan så gick faktiskt in på framhoppningen igen och tog ett språng bara för att både jag och shaman skulle få ett bra avslutande språng.

 

På onsdagen kom vår tränare och hjälpte oss att hitta brakänslan igen. Vi fick öva på att korta och länga galoppen, prova rida i ett högre tempo. Jisses det var jobbigt för matte haha, jag ville vara där och bromsa och peta i tygeln. Ta en förhållning just innan han skulle hoppa. Då vart han sur och stannade ibland. Annars hoppade han riktigt bra. Det var roligt trots att jag fegade då vi höjde. Men vi tog om det och Shaman hjälpte till så gott han kunde och förmodligen skrattade han gott åt mattes skräckblandade förtjusning.  Men över kom vi även på de högre höjderna.

 

Vi har även hunnit med att rida massor av dressyr, jag har provat rida honom på det nya bettet med bra resultat. Han verkade gilla det och kunde ta stöd bra. Fredagen var han dock ett mongotroll på riktigt. Höll på bli galen, han vinglade på uppridningarna, backade i alla halter och sprang med huvudet åt alla håll förutom där han inte skulle ha det. Jag fick inte hålla i honom, jag kunde inte sitta ner och ja allt var bara fel för honom. Fick verkligen jobba med honom, mycket böja och lösgörande. Skärpa mig för att inte bli arg på honom utan lirka och fjäska. Fy kände bara att jag stryker mig, han kommer välta domaren eller kuta runt som en tok på dressyrbanan. Nåja på slutet kunde jag rida igenom programmet hyfsat bra ett par varv.

 

På lördagen så kände jag att jag inte ville rida fram så länge då han gått ganska hårt fredagen och förmodligen hade lite mjölksyra. Han var riktigt fin på framridningen, vänster varv fick jag ta igenom lite mer men sen var han fantastisk. Jisses äntligen var dressyrhästen tillbaka. Han vart faktiskt lite nervös och ängslig då vi gick in i ridhuset och han la nosen på mig och tittade på mig och stod sen och tittade på dressyrstaketen och undrade säkert vart hindrena var och om matte blivit totalt tokig. Men han var fin och slappnade av bra inne på själva framridningen på banan. Red lite innan vi fick rida upp programmet så han fick vänja sig. Tänkte att okej jag gör vad jag kan och han får väl kuta med skallen i vädret. Då jag red upp på M-linjen så gick han faktiskt riktigt bra och även genom hela programmet. Han var något öppen i formen men det är där vi är idag och jag kan inte dra ihop honom mer nu då han inte orkar hålla i hop sig själv. Han gjorde perfekta halter, han hade raka linjer på allt. Han kämpade och gav allt och det gav oss seger i vår första LC. Kändes helt fantastiskt, känslan som uppstod. Herregud jag var så chockad. Kändes roligt att vinna på hemmaplan med mina vänner närvarande. Finaste lilla Shaman han gav verkligen allt då det väl gällde. Han var så stolt över sin rosett på prisutdelningen och så klart försökte han göra ett jämfota hopp rakt bakåt samtidigt som han sköt mig rakt upp ur sadeln då vi skulle göra ärevarvet. Suck vad hände?? Detta är lite jobbigt då jag placerar mig med honom sedan sista året tillbaka. Han blir så uppspelt så ibland måste någon snäll människa ta fast honom och leda ut oss. Gamlingen börjar bli senil på riktigt tror jag.

 

Vi har nu efter ett fantastisk avslut på terminen gått på jullov. Vi kommer bara göra uteaktiviteter och Shaman ska slippa ridhuset och all träning. Vi red barbacka på utebanan med våra vänner igår. Det gick bra, i alla gångarter. Vi hoppade till och med över en liten bock. Haha tur jag inte trillade av, han är iaf snäll gubben :) Min fina lilla häst som gör livet lite lättare för både mig och mamma. Vad hade vi gjort utan honom. Han har verkligen varit så mysig och go under hösten då min pappa hastigt gått bort efter en tids sjukdom.

 

Hoppas alla får en riktigt bra jul och nyårshelg!! Kram till er alla som orkar följa oss och stöttar oss. Tack för alla fina kommentarer och glädjande ord. Tack till er som inte kan unna oss framgångar för det gör oss ännu starkare och mer drivna att lyckas. Mina fantastiska tränare som stöttar och hjälper oss i alla lägen.