Shaman fick lite kompledigt förra veckan efter hoppkursen. Jag tyckte både han och jag behövde få bara några dagar att återhämta oss. Han fick promenera och joggas lite lagomt. Fredag provade vi oss på dressyren igen, det gick bra med gramanen men då jag plockade bort den började han tjafsa. Han ålade sig och tryckte ut hela vänster sidan. Han var sur och jag vart irriterad. Jag kunde inte sitta ner utan att han började vika in huvudet och tramsa. Fick råd av vår vän SM-ryttaren att bara rida framåt och hålla honom i princip rakställd. Det blev lite bättre. Jag fick verkligen kämpa med honom men det vart inte så mycket bättre så vi avslutade. Jag valde att lägga ner då jag bara vart mer och mer irriterad och då är det ingen ide. 

 

Lördagen tänkte jag markarbeta honom och hoppa en serie. Han hade redan tjuvstartat med grannen. De hade satt ner en planka och hade hopptävling hela förmiddagen så han var ju helt knäckt då jag skulle rida på kvällen. Suck. Ligister!! Nåja han fick ändå gå ett lättare pass. Jag provade ett nytt bett jag velat prova länge. Jag hade en läderrem under hakan för att det ska hållas på plats och samtidigt ha lite bättre effekt. Tyckte inte det vart så mycket bättre. Han vart lång och kändes inte så där ihop som han brukar. Han hoppade ändå bra men jag hade galoppbommar och studs som hjälp så egentligen kändes det inte så mycket. Tänkte att jag ska testa med kedja istället på söndagen. Han gick bra iaf i dressyren på det. Han kunde slappna av i nacken tyckte jag och höja ryggen. Vi får gå tillbaka lite och jobba med det grundläggande ett tag innan vi kan ta nästa steg framåt helt enkelt. Klart det blir förändring då vi plockar bort gramanen. Så vi tar lite i taget igen ;)

 

Söndagen testade jag bettet med kedjan, det var faktiskt bättre effekt. Han hade trycket i bakbenen trots att jag tog en förhållning. Jag kunde ta små förhållning, små rörelser och han var kvar på plats och jobbade riktigt bra. Han jobbade ärligt. Jag fokuserade på att hålla honom nästintill rak på volten och så fort han försökte vända in huvudet så rätade jag ut honom på yttertygeln och drev honom med innerskänkeln och flyttade honom. Det fungerade. Han fick mycket beröm då han gjorde rätt. Vi jobbade med alla gångarter och jag kände verkligen skillnad. Han höjde ryggen och sänkte nacken. Helt fantastiskt. Han gick så där fantastiskt som då jag red dressyr för min förra tränare L. Shaman var riktigt fin, det var så himla roligt att rida. Vi hade inte gramanen och han var så nöjd. Provade hoppa några språng med nya bettet och jag tyckte han behöll galoppen hela vägen, han kortade sig. Jag kunde ta små förhållningar och han lyssnade och han behöll ändå drivet och trycket i bakdelen. På de andra betten blir han lite mer att han böjer bara in huvudet eller så får jag ta så mycket i honom och det stör honom. Detta var han inte alls besvärad av utan tyckte det var okej att jag var där och justerade lite. Fantastiskt bett. Detta ska användas mer och Shaman trivdes riktigt bra med det :)

 

 

I helgen var det återigen dags för hoppträning för Ted N, vår månadstränare sen många år tillbaka. Det var med blandade känslor jag gick dit på lördagkväll. Det var ganska struligt i gruppen trots att vi inte var så många. Jag försökte därför hålla fokus på behålla lugnet och inte stressa upp mig just för att alla var överallt. Jag höll mig på ställen där vi kunde ha lite utrymme och jobba på med dressyrarbetet då vi red fram. Då vi började hoppa fram lade jag oss först eller sist för att undvika de andra. Det fungerade bra. Shaman var väldigt på gasen och jag var faktiskt ganska peppad jag med. Vi hoppade första banan lite lägre för att hitta flytet och det gick galant, andra gången började han tramsa i en kombination så vi fick säga åt honom och då diskuterade vi inte mer. Jag gav allt och det gjorde shaman också. Vi kom lite tokigt men han hoppade, han ställde upp. Jag fick för långa tyglar och hann inte räta upp mig i kombinationer och på linjer men han körde på, nån gång stannade han men det gjorde inget. En gång kom vi för stort så han kunde verkligen inte hoppa av och jag åkte över öronen men då hoppade han efter genom hindret så han fångade mig på halsen. Han visade verkligen att han kan man minsann lita på igen. Han var positiv och glad. Jag var mindre osäker och all träning vi gjort på veckan med vår veckotränare har gett resultat. Nu ska vi hem och öva på det vi inte fick till. Söndagen var både han och jag lite möra och hade lite småmissar men vi körde på men tog det lite lägre. Men roligt har vi haft det och jag är så motiverad att öva vidare på allt jag fick med mig att träna på. Shaman är så glad och verkar med på noterna, jag ska bara inte plocka bort galoppen utan tänka framåt då jag blir osäker själv. Inte samla för mycket eller för tidigt. Tidigast tre galoppsprång innan, helst två då ska jag bara vara där för då kortar han sig. Min fina kämpe till häst. Nu är det han och jag igen :)

 

 

 

 

 

 

 

Igår kämpade vi dressyr, jag ville prova ett annat bett som en kamrat tipsade mig om just då han börjar tramsa. Jag red fram på vanliga tränset och bettet med gramanen. Bytte sedan till stångbett, det vart för skarpt kände jag. Han spände sig och jag kom inte ner i sadeln kändes det som. Jag fick koncentrera mig på att bara hålla stöd på tygeln. Bara hålla inte göra nått, bara rida med sits och ben. Jag ska prova bettet på Shamans eget träns då själva tränset var lite för litet så bettet kom nästan för högt upp. Men jag ska prova ett annat, med små kulor som hennes häst gillar och hon tycker inte han då blir stark. Men vi får nog allt kämpa på lite till med gramanen. Idag vet jag inte riktigt vad det blir, lite dressyr med markarbete. En sista koll inför helgens hoppkurs. Är lite blandade känslor, mycket har hänt sedan sist. Det gick sjukt dåligt på kursen och just nu har jag bara ont i magen. Men jag ska verkligen fokusera på det jag och E tränat på. Jag får säga vad vi gjort och vad vi tränat på sen sist. Sen måste jag stå på mig och inte utmana mig själv när jag blir osäker utan hoppa där jag är trygg och vågar rida. Shaman vet jag kommer göra sin del av jobbet. Jag måste våga lite fullt ut på honom för han kan och han vet vad han ska göra bara jag är med. Jag ska fixa detta, nu måste jag sluta fåna mig. Annars får det vara. Det är inte schysst mot Shaman och jag bara förstör och sätter oss i dåliga lägen. Nej nu jädrar ska jag fixa detta. Vi har kommit långt på vägen.

 

 

Ibland blir jag bara sur på mig själv, nu har jag ridit ett tag med gramanen för att slippa bråka med honom. Jag får bättre och stadigare sits. Shaman är mer balanserad och jobbar bättre när han går i gramanen. Han har blivit starkare i kroppen då han har haft den tycker jag. Provade ta bort den igår, det går bra i skritt och galopp. Traven ålar han runt, och blir ostadig och jag tappar sitsen helt och allt blir bara skit. Rider jag lätt går det bättre. Men vi ska ju tävla dressyr om en månad och jag måste verkligen få till detta känns det som. Men mer övning helt enkelt. Får väl surt ha gramanen ännu en tid. En av ponnymammorna sa att han kanske inte var tillräckligt stark än att kunna gå utan den. Jag vet inte men jag känner mig som en kass ryttare som inte kan rida utan den. Fast det är ju ett hjälpmedel, den hänger oftast bara där. Jag behöver bara ha den slapp så går allt bra så om det är det där psykologiska. Nåja vi får öva vidare helt enkelt. Men det känns faktiskt surt att inte kunna rida honom som han går då han är på gramanen men vi båda kanske måste bli starkare helt enkelt. Det jag faktiskt har märkt är att Shaman gillar musik, då jag slår igång telefonen med spotyfi så lyssnar han lite extra och jobbar ännu lite bättre. Hans favoriter nu är ABBA och Takida. Bra blandning haha. Han är faktiskt lite frän på det viset, får känslan att han stampar takten med fötterna haha.

 

Så här ser det ut med gramanen. Hoppas kunna avveckla den snart.

Det har varit riktigt kallt ett par dagar, upp till -15 som mest i helgen så det har blivit inomhusaktiviteter för oss. Vi har ridit ut men vart bara korta stunder då det var så kallt. Shaman var pigg och glad trots vädret. Bara hans matte som satt och gnällde. Nu är det nere på nolla och det skulle nästan bli plusgrader igen till veckan. Vi har tagit in vattenbaljan då det varit så kallt men nu har han fått en hink ute igen. Känns som jag är på helspänn nu och bara väntar att nått ska hända med magen. Jag ger honom extra vätskeersättning varannan dag för att han ska få i sig mer vatten. Han får salt och dricker bättre nu än på länge. Han har fått magmedicinen under övergångsperioden och nu hoppas vi det håller sig.

 

Vi håller på att öva som bäst på L:C programmet och kanske vågar vi starta på decembertävlingen som ridskolan har. Jag måste bara få till det utan gramanen. Han jobbar bra med den och jag kan till och med ha den lösare och han jobbar bra. Han blir starkare i kroppen och det blir bättre även i hoppningen. Han är mer positiv, jag är mindre rädd för varje gång. Det märks så tydligt då jag tvekar speciellt då vi höjer. Då får jag bita ihop, andas och bestämma mig. Sen går det, Jag måste få bängla ett tag innan jag tar mig för men nu känns det så skönt att jag vet vems fel det är. Det är jag, inte han. Det kanske är så att jag har  varit problemet hela tiden.  Det känns helt fantastiskt att det börjar lossna för oss. Det kanske löser sig. Det är så klart långt kvar, jag har hela banhoppningsdelen kvar att jobba med. Där är det tufft, jag stressar upp mig och måste lära mig att ta ett hinder i taget. Samma ridning, tänka ny andridning och bara slappna av. Göra min del av jobbet. Shaman kan sin del. Han hjälper mig, han räddar mig i många situationer där vi kommer lite tokigt. Det gjorde han inte för en månad sedan. Då vart han sur och ville inte alls. Nu kämpar vi tillsammans. Han och jag :) Det jag funderat på är att jag har lite längre läder även i hoppningen för att få bättre balans. Då jag har ännu ett hål kortare tappar jag lätt balansen både lite före och efter hindret. Egentligen under hela ridningen tycker jag. Ska prova återgå till det gamla och se om det blir bättre igen. Då han väl hoppar högre skjuter han mig ur sadeln så jag flyger mer än då jag har ett hål längre läder. Värt att testa och utvärdera :)

 

 

 

 

Vi har jobbat med dressyren en hel del denna vecka. Det är riktigt roligt nu. Shaman är lyhörd och vill verkligen göra olika moment och han jobbar på riktigt bra. Vi lyckades få till ett par galoppombyten på medellinjen, sen orkade han inte mer så då gav vi upp. Jag försöker tänka på att rida framåt i både traven och galoppen trots att jag studsar som en tok.  Jag tycker det fungerar bra med gramanen och Shaman slappnar av bättre och då kan jag lätta av på den.  Jag känner att jag kan både samla honom och rida framåt. Vi jobbar med både trav och galoppökningar på diagonalerna och traven går bättre. I galoppen är han inte riktigt stark än för att få till ökningarna men det blir bättre för varje vecka. Tisdagen var han riktigt fin, onsdagen var det totalt kaos i ridhuset. Det var egentligen inte mycket folk utan det var folk överallt ändå och de gick och de red överallt och ingenstans. Shaman kunde så klart koppla bort allt det där stökiga och fokusera på det han skulle göra. Det var värre med mig, jag vart stressad och visste inte alls vart jag skulle rida. Så jag valde att avsluta och gå hem.

 

Igår var det dags för att prova hoppa lite igen. Jag tänkte att jag rider fram och fortsätter jobba på dressyren men det var svårt på pesoat. Suck så vi fick rida runt lite och värma upp oss så gott det gick. Han hoppade bra, han fick lite långt i en serie första gången och vi kom in lite för stort så vi kortade lite åt honom och då gick det bra. Sedan var det inget problem längre, han körde på. Provade hoppa en kortare bana och han hoppade snällt, jag kände att jag omedvetet tog bort lite galopp pga min osäkerhet så nästa gång kommer fokus vara på att våga galoppera på framåt. Jag måste våga släppa på lite mer för att shaman ska få bättre språng. Jag blir lite trött på mig själv och mitt mesande. Mitt mestroll!! Jag måste ju så klart lära mig att hänga med honom även fast han blir stark och våga åka med. Han hoppar, nu har han bakbenen under sig hoppas jag ;) Annars stannar han väl och nu stannar han ju inte så att jag åker i backen. Han är faktiskt väldigt hjälpsam nu mer :) Så mer galoppträning framåt och mod till matte annars är det sluthoppat.

 

Hoppas alla får en bra helg!!