Utvärdering av hjälptygel

Vi testade markarbete igår med studs och syftet var att prova ta något högre språng med Shaman. Jag hade gramanen på honom och det fungerade riktigt bra. Han stack inte i väg som ett skott utan väntade kvar, nästan lite mer tillbaka så jag fick rida på lite. Han var lite fundersam då han först skulle korta sig för att sedan länga sig då vi tog bort näst sista studset för att få honom att hoppa av på ett räcke. Jag fick bra hjälp av min goda vän som förklarade allt så bra :) Enda gångerna Shaman stannade var då tygeln gled ur handen på mig. Så klart han inte visste vad som hände då vi tappade kommunikationen. Han hoppade riktigt bra, redde ut situationer där han kom lite kort in. Än lägger han in ett extra emellanåt men det går bra. Jag försöker rida i lite större galopp och då stämmer det. Jag försöker göra olika övningar för att han ska känna sig trygg. Igår körde han på och vågade hoppa lite högre än vanligt. Vi tar det så klart lugnt och tar lite i taget men samtidigt testar vi lite hur han reagerar. Igår var fokus på räcken, tillhelgen tänkte vi lägga fokus på oxrarna och se hur han gör. Men nu är det mycket fokus även på mig själv att bara vara, inte krångla till det utan bara hänga på honom och våga låta honom gå i lite större galopp. Men det är stor skillnad på honom, det är mer tryck i honom och han får in bakbenen under sig. Så det är bra ändå med gramanen trots att jag tycker det är svårare att hoppa med den. Ska testa den fasta martingallen i helgen och se hur han hoppar på den. Känner att jag ändå vill få honom lite tuffare innan kursen så han ändå kan hoppa lite högre än tidigare. Men så klart är det skillnad på honom dock tror jag det ännu är lite tungt för honom då det krävs mycket styrka att gå i graman och han är inte van ännu. Så det blir lite kortare pass tills han fått upp styrkan. Men okej det känns jävligt surt att ha hjälptygel men samtidigt har jag inget val annars får jag bråka så mycket med honom. Shaman blir stadigare och jag kan komma till ridning med detta så ja jag får väl känna mig besegrad. Surt som fan men vad gör man.
 
I veckan blir det lite mer dressyr tänkte jag, måste försöka rida igenom programmet som vi ska tävla i höst. Shaman är inte helt överlycklig över detta påhitt. Men nu ska vi bli ordentliga igen. Jag ska försöka få tillbaka orken och energin. Är dock väldigt svårt just nu men det känns som allt kommer efter allt är som över och allt återgår till vardagen. Känns verkligen riktigt jobbigt om sanningen ska fram. Men jag har bra vänner runt mig och det känns bra. Vi får helt enkelt ta en dag i taget. Shaman är bra på att liva upp stämningen så jag ändå får mig ett skratt varje gång han gör nått hyss.
 
Skitdålig bild men film finns på instagram. saraochshaman där lägger vi ut filmer från träningar och tävlingar :)
Min egna lilla kramhäst

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback