Shaman har varit pigg och glad ända sedan läkarbesöket för en tid sedan. Han har nu fått börja skritta och i helgen provade jag trava honom lite lätt. Han är fortfarande stel i muskeln och verkar ha haft ett ordentligt hematom. Förmodligen har han drattat på ändan och gjort illa sig mer än vad vi såg hos doktorn. Han får linimentbehandling varje kväll och massage och är riktigt nöjd. Han blir bättre och bättre för varje dag. I helgen red vi på vår skogsväg och det var riktigt härligt trots lite kallare väder men det var sol och vårväder. Red även ungponnyn på lördag som var tjurig som tusan men jag är tjurigare ;) Det har varit en del bockande sista dagarna och han har mycket energi så nu gäller det att underhålla honom både mentalt och kroppsligt.

Nu tycker jag det börjar vara roligt igen och inspirationen kommer sakta tillbaka. Jag kommer bara rida min egen och unghästen när jag hinner. Shaman går alltid i första hand. Har hittat många intressanta och roliga övningar som jag ritat av och ska testa med båda hästarna. Både serier och banor, olika bomövningar och markarbetesövningar. Vi kommer förmodligen att skippa marstävlingen här hemma då Shaman måste bli tryggare och hinna återhämta sig, ungponnyn måste sluta boka och få bättre kondition. Jag känner att just tävlingsbiten lockar igen men inte ännu. Det får vara vilandes lite till.

I övrigt händer det inte så mycket hos oss, det har gått och blivit kallt igen och våren är borta och vintern är tillbaka med snö och kyla. Det är ändå fina dagar trots det kalla vädret och solen visar sig så vi är alla lite piggare nu då vi är på rätt sida om vintern.

 

 

 

I går var det dags för att ge en extra dos vaccin åt skrutt, det vart ju trassel då han skulle få sitt tidigare i vinter och det visade sig att det hade gått ut. Så därför fick han en boosterdos nu ett par veckor senare. Eftersom han var så konstig på helgens kurs vick hans doktor även kolla igenom honom och vi fick svaret på varför han gjort som han gjort. Han har förmodligen busat i hagen och sträckt sig i ryggen. Högra delen av ländryggen hade han ont och svarade då med hälta vänster bak. Så han ska få medicin någon vecka och promenera. Efter det får vi se om det är bättre annars får vi göra en hältutredning. Jag tyckte att allt var så märkligt och han kan bara inte tvärvända efter all positiv anda han haft i hoppningen och ridningen sista månaderna. Visste att det var något som inte alls var som det skulle men ändå undrade jag om det var hans hoppdemoner som skrämde honom. Hade det varit så att han inte visat nått igår hade jag plockat honom från hoppningen och aldrig låtit honom hoppa mer än markarbete igen.

Nu var det inte så och jag fick en förklaring till vad som var fel och varför det vart tokigt. Han verkade iaf nöjd på kvällen och nu hade han dom där nöjda ögonen igen. Dock skrämde han mig rejält på kvällen med att stå och tryna då jouren skulle ge honom mat. Så var bara att åka ut igen och mötas av en glad och pussvänlig kille som stod och vilade i sitt hörn och sket. Han åt glatt då jag visade honom maten och fick även extra vätskeersättning.

Typiskt Shaman!!

 

Nåja allt kommer att ordna sig och vi väntar ut detta nu och umgås och myser lite extra. Jag hinner rida lite extra på tillridningsponnyn också så det blir bra :)

 

Helgens kurs kändes som en stor katastrof. Lördag hade vi markarbete med omhoppningssvängar vilket Shaman brukar tycka om. Han brukar fullkomligt explodera av lycka då vi gör sånt hemma och han taggar till rejält. I lördags var han helt apatisk och stängde av allt. Jag nådde honom inte. Det var kort framridning så jag hann inte jobba igenom och igång honom som vi brukar. Han kändes inte alls med på tåget. Vi började hoppa fram och han snubblade i princip över hindret. Han hoppade av stort och nästa gång vågade han nästan inte alls hoppa. Han kastade sig åt höger i landningen men vi skulle till vänster. Han lyssnade inte alls på mina hjälper. Då vi skulle svänga nästa gång åt höger kastade han sig åt vänster. Han stannade i princip på alla hinder, han var helt frågande hur ska jag göra. Han vågade inte hoppa alls. Satte honom i bottenläge och samlade ihop honom så han fick komma kort och nära. Då vart det lite bättre. Kom mot ett räcke och tänkte att han kommer inte hoppa stort utan ta ett till vilket han gjorde men sen vågade han inte hoppa. Jag åkte i backen, han var snäll då jag hängde om halsen backade han bak och lade ner mig i sanden. Så jag slapp åka in i bommarna iaf ;) Vi hoppade omhoppningsbanan, han stannade, vi tog om han hoppade rakt genom oxern. Jag valde att bara hoppa de raka linjerna för att han skulle få det lätt. Han stannade och vi jobbade med att trampa honom så han fick använda sina bakben, jag berömde honom och pratade med honom och red i princip på långa tyglar och bara red med sits och ben. Sen hoppade han banan klockrent. Gav honom massor av beröm och klappade om honom.

 

Söndagen valde jag att rida ut honom en stund innan passet för att få honom att komma igång. Det hjälpte. Vi hade längre framridning och jag fokuserade på sits och ben. Jag fick sätta ner mig i sadeln och klämma till lite extra med benen för att få honom att sätta sig. Sedan lättare sits och släppte fram honom. Mycket olika övergångar och tempoväxlingar på korta sträckor. Det gjorde att han var helt fantastisk. Mjuk och fin. Han hoppade stort på en liten bock när vi hoppade fram men jag gav honom massor av beröm och sedan vågade han köra på själv.

På banan lade jag in volter då jag kände att han eller jag inte var helt redo och verkligen jobbade med honom. Han vågade inte hoppa allt på en gång men vi tog om det och jag hjälpte honom och berömde honom och det slutade med att han hade öronen framåt och var nöjd efteråt. Jag valde att hoppa en lägre höjd på söndagen bara för att han skulle få det lätt och känna att det var roligt igen.

 

Vet inte vad som hänt honom och vi kommer aldrig få veta men vi har våra teorier och det verkar vara svårt att reparera. Det har gått så bra sista tiden hemma och han har hoppat allt och lite till. Varit positiv och glad till allt. Vi ska boka veckofröken för att se hur det är och om hon kan hjälpa oss lite framåt igen.

 

Nu var det riktigt länge sedan jag skrev men det har egentligen inte hänt så mycket. Förkylningen börjar läka ut och jag känner mig lite piggare. Shaman har fått vila ca två veckor, vi har skrittat ut en stund som mest men annars bara varit. Jag har inte tyckte att något varit roligt, har som tappat all inspiration och bara inte alls velat göra detta.

Jag har äntligen köpt en ny telefon efter att jag tappade min gamla så dråpligt så nu kan jag ta lite nya bilder och filma lite ridpass. Jag brukar lägga in dom kortare på vår instagram, saraochshaman.

 

Vi har nu börjat jogga igång lite lätt. Shaman har varit riktigt fin i dressyren och jobbat på bra, jag har ridit på ett lite skarpare bett bara för att inte ha gramanen hela tiden. Han trivs bäst då han värmt upp och kommer till arbete. Han ångar på med bra tryck i bakkärran. Nu kan jag börja sitta på honom kortare stunder men då vill han nästan ha lång tygel och jag får rida med sits och ben. Han blir lite låg och framtung med gramanen så jag försöker att ha den slapp i princip hela passet. Mot slutet kan jag plocka ihop honom lite till och han får sätta under sig ordentligt en kort stund.  Han får gå kortare pass då han är i gramanen bara för att inte slita allt för mycket på honom och det är tyngre jobb för honom.

 

Vi har ridit ut på vår skogsslinga i dagsljus och det var riktigt härligt, Shaman var pigg och glad och fick galoppera på och sedan öka på en raksträcka så det var bara att hålla i sig. Men han stannar så fort jag säger till. Sedan vände vi tillbaka och jobbade igenom alla gångarter och matte fick träna sitsen.

 

Gårdagen provade vi hoppa lite, har totalt vägrat hoppa sedan Ted sist, jag hoppade lite med några andra i stallet men fick ofrivillig hjälp och kände att jag bara tappade totalt sugen efter det.  Jag kände att allt hon sa var fel, jag vet att Shaman måste galoppera på framåt men just nu har vi nyligen lagt upp tempot lite till och nu måste han få vänja sig med det. Vi kan inte susa fram som kanonkulor ännu. Han är inte där styrkemässigt och inte heller mentalt. Han bromsar då in och hoppar i princip jämfota över då man höjt. Han är inte bekväm med höjden än, vi måste få ta det i hans takt men även min.  Tyvärr får jag nån dum idee i huvudet att då det gått bra en tid så vägrar jag hoppa för då tänker jag att men tänk om det går dåligt och då myglar jag undan i stället. Men nu måste jag då Ted kommer till helgen.

Han var iaf riktigt glad och med igår. Han hoppade allt så glatt. Han fick träna omhoppningssvängar och jag råkade svänga för snävt så han fick ett nedslag. Han stannade inte utan valde att våga hoppa och slog ut bommen men han försökte. Annars stannar han då han inte vill riva. Men han gjorde det, han var orädd och körde på. Vi provade hoppa en linje och höja och han tog rätt antal galoppsprång, längde sig som tusan då jag råkat stega fel på en meter. Till och med kompis häst fick långt. Så ja Shaman han satsade på längdhopp helt enkelt. Vi kortade i hop linjen och då hoppade han riktigt bra. Då vi vände på linjen och hoppade oxern först och kom ur kurvan upp mot den kände jag att jag mentalt hoppade av och tänkte styra undan men Shaman tog över rodret och hoppade och fullföljde uppgiften. Helt fantastiskt, ett steg närmare tryggheten för honom.

Vi avslutade med det och bara tog ett räcke och han hoppade super även där. Inget stopp på denna träning, bara en fantastisk känsla och lyckan är total. Nu är vi redo för kurs till helgen!!