I helgen har vi absolut inte gjort många rörelser. Eller inte matte iaf, Shaman har roat sig så gott han har kunnat. Jag har varit förkyld och verkligen inte orkat göra något. Tänkte ge Shaman lite vila eftersom att han har fått gå ganska mycket sista tiden. Det har varit tävlingar och träningar och då passar det bra att han vilar nu då jag inte är så pigg.  Han var rastlös redan på fredagen så vi tog en prommenad i mörkret och höstkylan. Burr säger jag bara , det här är nästan värsta tiden på året. Det är så mörkt innan snön har kommit och man vet inte hur man ska klä sig. På lördagen tog vi en prommenad i ridhuset och Shaman fick leka själv och springa runt och sprattla. Han tyckte jag var gode tråkig som inte orkade jaga honom. Hans favoritlek är kull, han ställer sig redo att springa iväg och man ska då jaga honom för att han tycker det är roligast i hela världen. Sen kommer han gående och smyger upp bakom en och piper i örat för att i nästa sekund tvärvända och springa iväg och bocka och leka. Så kan han hålla på i tid och otid. 

 

Vi fyllde på sand i hagen för att det inte skulle vara så lerigt på söndagen. Hela familjen var samlad och vad händer?? Pappa skulle vända och köra upp bilen till gårdsplanen igen och vi alla står där. Hade så klart inte satt haspen på plankan till Shamans hage då vi ändå sprang in och ut. Han smyger ner plankan och vi ser en bockande häst springa iväg mot skogen och in i en av de tomma hagarna. Där lekte han allt vad han kunde och sprang runt och bockade och sprattlade allt han kunde och visade upp sig. Så fort jag ropade sprang han ännu mer. Sen då han var färdig ställde han sig och stirrade på mig och ruskade av sig och kom gående med ett förmodligen stort flin. Han såg väldigt nöjd över att ha drivit med mig och hånat mig offentligt.

 

Red ut men då höll matte på frysa ihjäl så var det bara att gå in iridhallen. Hujja jag vill verkligen inte ha höst och vinter och mörkt. Fy jag ser inget mysigt alls med den här årstiden. Hade jag inte haft häst och var tvungen att vara ute varje dag så kanske det inte känts lika illa.

 

Till sist kan vi iaf säga att vi var väldigt nöjda med torsdagens träning för Ted Nätterqvist, vi fick väldigt bra hjälp under hela passet och både häst och ryttare hade riktigt kul så vi ser framemot nästa kurs och att vi då kan vara med båda kursdagarna.