Vi har tappat vårens värme och det har faktiskt snöat senast idag. Det har inte kommit mycket men ändå varit kallt och grinigt då solen inte varit framme. Vi har tränat och även ridit ute efter vår skogsslinga. Shaman var då mer vild än tam och tyckte han skulle extraknäcka som rallyhäst. Matte fladdrade i manen som en vante. Han har gått bra i dressyren, hade ett rejält pass igår och idag kändes det bra inför hoppningen. Vi har haft lite bettfunderingar. Jag tycker han blir lite stark efter hinder och dyker och jag får inte ihop och upp honom speciellt upp mot hinder.  Provade ett babypelham trots att jag är väldigt skeptiskt till den typen av bett då jag tycker dem är väldigt skapa. Har annars ett enringspesoa på tävling och träning där jag kan variera och sätta i den lilla ringen. Har en rem under hakan för att bettet ska ligga hyfsat still. Babypelhamet var för skarpt och jag vågade inte hålla stöd och Shaman ville inte ta stöd på det. Han var jädra lydig så det  var ju fördelen men hade ändå svårt att få en bra galopp och framåtgalopp. Hmm. På pesoat provade jag ha tygeln i lilla ringen och det funkade jag kunde hålla stöd och Shaman tog stöd på det. Det är också ganska skarpt och jag får ta lite mer i tygeln för att få honom att bromsa in. Men hellre det än att han inte går framåt. Pa tävling blir han ju starkare så klart men jag måste ju ha tryck i honom. Svårt val just nu. Nåja jag tränade idag på pesoat o eftersom jag hade det idag tyckte min tränare att då får jag rida på det i helgen på tävlingen. Jahapp, då får vi se om det bär av ;)

 

Idag försökte jag verkligen tänka på vägen och ha skänkeln om så han inte blev vinglig upp på de olika linjerna och distanserna. Gjorde skillnad, har varit lite dålig på det och Shaman har jazzat runt lite. Mycket stadigare nu. Vi fick till det på i princip alla språng. En vända vart han stark o drog. Där skulle jag sagt stopp. Men nåja vi gjorde om och satte rundan. Då tränaren höjde en oxer vart jag lite för fokuserad, tappade lite balansen efter inhoppet och hann inte räta upp mig och Shaman stannade. Sen tog vi om det, kom inte helt perfekt men han hoppade. Han ställde upp och hoppade. Jag vart så stolt och glad över honom. Överöste honom med beröm vilket gjorde att han hoppade ännu bättre. Vi vände på serien och sista vändan hoppade han 120cm med mig. Jag trodde aldrig han skulle hoppa. Men han tvekade inte ens. Fick ett så jävla bra språng som avslut så det kommer jag leva länge på.

 

Brukar oftast få dåliga rundor sista träningen innan tävling men inte denna gång. Allt kändes så bra, jag kände bara att vi är samspelta och vi jobbar tillsammans. Min kämpe,min älskade häst som verkligen har en vilja av stål då han väl vill. Jag är tuffare och mer fokuserad och ingen klump i magen finns. Jag kan bli lite tvekande och osäker hur jag ska rida på hindret men inte rädd som jag varit. Det är en helt enorm känsla. Lyckan som kommer efter att man kämpat och slitit så länge. Det är långt i från över men vi kommer ett steg framåt hela tiden. Jag har en engagerad tränare som ger både mig och Shaman hjälp och stöd. Idag fick jag verkligen hjälp med galoppen och hur jag ska rida och vad jag ska tänka på.

 

Känner mig verkligen redo för tävling nu och det ska bli roligt. Så i morgon packar jag för både mig och Shaman och på lördag morgon rullar vi mot Skellefteå!!

 

Hoppas alla haft en bra valborgshelg!

Latmasken!!

Han vägrade kliva upp så vi fick skjuta på träningen en stund. 

Nytt rekord idag, 120 cm!!