Vi har tränat med både bra och dåliga resultat av det hela. Det har väl gått hyfsat för oss och egentligen inte fått allt för bra rundor.  Känner mig frustrerad och irriterad och vill försöka ännu mer vilket resulterar att det bara blir ännu mer fel. Shaman upplever jag som tjurig och kinkig. Han kan faktiskt ställa upp mer än han gör men å andra sidan är det nått jag gör som påverkar honom. Eller inte gör. Jag vet två stora fel, mina ben och min hand.  Jag ramar in honom med benen men sista två galoppsprången släpper jag dom, jag drar omedvetet i tygeln. Inte mycket men ändå tillräckligt för att bromsa honom. Han stannar så klart. Han vet inte vad jag menar. Blir båda arg och sur på mig själv, jag känner inte själv alltid vad jag gör och blir då arg på Shaman vilket är fel. Han ska inte straffas för nått jag gör fel. Det är så lätt att skylla på djuret. Dom kan inte tänka som vi och dom kan inte ta beslut enl senaste numret av Hippson. Vi måste ta det åt dom. Jag måste vara tydlig med mina instruktioner till Shaman för att han ska förstå. Hade velat skicka oss båda till en tränare som verkligen kan hjälpa oss som ekipage, mig som ryttare, honom som häst.

 

Vi tävlade i grannkommunen under helgen, bara en klass. En hyfsat låg klass. Shaman var så fin, jag tabbade mig så klart och var och rattade i tygeln och bromsade honom. Varför kunde jag inte låta honom bara galoppera. Uteslutna. Visst han hade kunnat hoppa men utan stöd från mig gör han inte det verkar det som. Jag verkar ställa till det allt för många gånger. Blir arg på honom för nått jag gör. Visst han är kinkig i bland men om jag gör rätt gör han rätt. Ska jag aldrig lära mig, efter fem år sitter vi på samma ställe. Börjar bli gode irriterad nu.

 

Skrittade ut i början av veckan för att bara komma ut. Det behövde vi båda två. Shaman njöt av vårkvällen och jag med. Ganska skönt att bara komma sig ut då vi inte kan göra annat än vara i ridhuset nu då det är så pass isigt ute. Men skritta går bra. Igår red vi dressyr, jag fick råd av vår vän E att försöka att tänka på min egen ridning och hur jag påverkar Shaman i de olika situationerna. Vara mer lyhörd, inte kräva att han ska jobba direkt utan tänka på hur och vad jag gör. Jobbade med att rama in honom med benen, inte dra i tygeln eller fladdra runt. Hålla stadigt men inte dra. Försöka låta honom jobba igång sin tunga kropp och kliva på framåt och ha lite högre tempo. Läste även i Hippson att många börjar jobba sina hästar direkt trots att dom inte blivit uppvärmda vilket resulterar i ökad risk för skador. Det påpekar även min dressyrtränare och vikten av noggrann uppvärmning. Stretchövningarna måste vi göraföre och efter ridturen. Inte slarva. Så få se om det går att fixa till oss eller om vi bara får rida i vardagen och inte tävla. Det är det där invanda beteendet som ställer till det. Då man är och mixtrar i tygeln eller gör nått annat som stör dom. Hur svårt ska det vara att bara låta dom vara och finnas där??

 

Tips??Hur gör ni? Dela gärna med er av era tips till oss :)

 

Kram till er läsare!!

 

Vi lever men det är med nöd och näppe. Vi har varit på hoppkurs för vår månadstränare två dagar och därefter ridit en träningstävling. Resultatet var blandat. Dag ett hoppade vi lågt och Shaman hoppade riktigt bra hela passet, banorna flöt på och vi galopperade och gjorde om vi skulle. Bra språng där. Dag två var vi endast två stycken i gruppen så det vart mycket hoppning. Vi hoppade fram på ett räcke. Vi hoppade och vi hoppade och hela tiden höjdes nivån och jag var lite tveksam att fortsätta men då fick fegisen en spark i ändan av ofegisen och vi körde. Jag fattar inte än i dag att jag bara satt där helt kall och väntade som jag uppenbarligen inte lyckas med på våran vanliga höjd. Galopp, lätt sits, sätta mig då jag vänder upp, hålla i tygeln och rama in med benen. Hopp sa Shaman och flög över med mig på ryggen. Gode nån vad hände, vilket tryck det var i gammel vallacken!! Jaha sa tränaren, hoppade ni? Ja sa jag, nej det såg jag inte sa han och flinade. En gång till nej sa jag det är en sån där sak man bara gör en gång. Men jag såg bara nått som fladdrade förbi sa han och flinade. Så jag tänkte få se nu om det här går att göra om lika bra runda två. Det gjorde det!!!! Helt otroligt, jisses vad hände. Sedan hoppade vi oxern, han höjde och samma sak där. Jag satt, galopperade, höll i tygeln och ramade om med benen. Liten halvhalt och hästen slog över till fyrsprång och flög över oxern på 110 cm. 120 cm passade jag på, jag styrde på men nej jag bangade men jag sa jag över på att styra på så kan vi hoppa nästa gång. Haha. Vi tog klivet upp på en meter. Han hoppade banan bra, jag kämpade med mina demoner och höll dom borta, Dock red jag fel väg på banan och efter 7-8 språng fick jag inte alls i hop det. Vi pausade och min kamrat hoppade emellan. Det var dumt, då slog osäkerheten mig som ett slag i magen. Allt raserades, jag tappade allt var bra ridning heter. FAN, fan och ännu mer fula ord!! Shaman försökte så gott han kunde men jag förstörde bara, vågade inte galoppera. Orkade inte hålla om med benen.  Han fick hoppa mycket och var totalt slut sen och även jag. Nåja vi började bra, det kan inte alltid vara bra eller?

 

Vi var med på träningstävlingen, men det vart inte jätte bra. Shaman var trött, jag var trött och hade både ont och träningsvärk. Kändes högt men kanske bara var för att jag var ur balans själv. Shaman hoppade bra språng men var trött och jag hittade inget mellanläge, ingen känsla. Allt var bra fel. Gick hyfsat fram till att några på banan stod och smackade på varje hinder. Vart så jävla irriterad. Har varit med om detta förut, vad ger det folk rätt att hålla på så? Behöver man hjälp så säger man förmodligen till. De har ingen aning vad jag och min tränare gör eller har kommit överens om.  Så klart menar folk väl men det kan bli så fel. De förstör så mycket som jag själv som ryttare försöker parera och planera. Vart jag ska göra vad, jag vet exakt när jag ska lägga på en smackning. För de flesta gör det inte så mycket kanske men för mig och min häst. Han lyssnar nämligen då jag smackar. Han vet att då ska han hoppa, jag kan släppa ben och tygel men han vet vad det innebär för då jag har mitt sjukben och inte har styrka där så måste jag använda rösten. När någon däremot på backen smackar exploderar han, på träning är han laddad så klart och flyger iväg som ett skott. På tävling är han extremt på tårna och laddad och när någon då smackar så kan nu ju tänka vad som händer. Jo han fullkomligt exploderar. Tur att han var så förbaskat trött igår så han inte gjorde så stor grej av det men det förstörde min mentala bit då jag vart irriterad och tappade all ridning eller den lilla skit ridning jag hade!!! Tänk på detta innan ni försöker vara snäll och ska hjälpa till det kan faktiskt bli totalt fel.

 

Både igår och idag har vi haft riktigt varmt här. Vårsol och varma vindar blåste igår dock lite kyligare idag men ändå varmt av solen. Shaman fick vara utan täcke i går och njöt i fulla drag. Idag fick han vara utan då jag och mamma var där och städade i hagen på dagen men sen fick han på sig ett tunnare täcke för att inte bli kall. Men lika glad för det v ar han. Vi tog en skrittur med några av de yngre tjejerna från ridskolan och det v ar riktigt härligt.

 

Hoppas alla har haft det riktigt bra under helgen!!

 

 

Räcke på 120 cm

 

Oxer på 110 cm, vi vågade inte högre

 

Vi myser i vårsolen!!

Vi har verkligen kämpat med dressyren, vi har övat och övat. Vi har fått hjälp av JJ under veckan och nu var det dags för vår gode vän att träna oss. Jag och grannen bokade ett pass igår för honom. Shaman gick så himla fint, han gjorde allt han skulle och fick guldstjärna på alla övningar. Han lyssnade och var lyhörd på det jag ville förmedla. Jag fick beröm för min ridning, bättre och stadigare sits. Handen stilla och stöd på tyglarna(som JJ tjatat). Det som hände mot slutet av passet var att mitt skadade ben där jag har nedsatt funktion och känsel började lyda. Tänk om det börjar hända nått. Alla år av träning, läkarna sa att jag aldrig skulle bli återställd och inte få tillbaka funktionen. Det är helt galet, tänk om, glädjerus så klart.

 

Provade markarbeta lite på kvällen innan dressyren och se om hoppningen fungerade. Det gjorde den, vi övade på det vi fått i läxa och det gick så himla bra. Om vi övar så här kanske det blir bra, hur många gånger har jag inte sagt det och efter ett tag har det bara raserats. Men jag vägrar ge upp. Jag läser även böckerna om mental träning som fallit i glömska. Jag fick så bra hjälp av fröken E i höstas efter kraschen. Nu gäller det att inte bara köra på utan stanna upp och jobba med det också.

 

Vi har kurs för Ted i slutet av veckan och avslutas med träningstävling. Ska rida två låga rundor för att hitta brakänslan inför nästa veckas tävling i Boden. Jag tror att både jag och Shaman kan behöva det bara för att få roligt och känna att vi kan. Då blir det lättare för oss båda. Metern kommer få vänta än ett tag känner jag, jag är inte redo än. Rent tekniskt skulle det säkert gå bra men då jag ändå tvekar lite så får det alltså vänta. Jag vill inte rasera det vi håller på att bygga upp. 

 

Hoppas alla har haft en bra helg i vårsolen.

 

Denna vecka har vi fåt hjälp av vår vän JJ både med dressyrarbetet och markarbete i hoppningen. Dressyren fick matte mest trimning och jag fick hjälp med det jag verkligen behövde träna på. Shaman går där han går, har blivit trimmad av den gamla skolan dvs mina bägge tränare är upplärda av den gamla militären och är väldigt noga att hästen ska ha rätt form. Enligt dom ska hästen jobba bakifrån och fram. Hästen ska inte gå under lodplan och inte dras ihop som räkor. Shaman kommer aldrig kunna gå som en räka. Han är inte den typen av häst och skulle jag göra det skulle jag förmodligen få en spark i baken så jag flög långt in i nästa vecka. I hoppningen lade vi ner mycket tid på uppvärmningen. Vi jobbade dressyr med mycket halvhalter och igångsättningar. Shaman skulle lyssna och vara lyhörd. Vi fick jobba så vi svettades. JJ är hård men rättvis haha. Vi fick hoppa studs och tänka på galopp i svängen, rakrikta och halvhalt. Jisses, då jag glömde halvhalten fick vi inte lika bra språng och då hörde vi en sträng röst som ylade gör om!! Haha ojoj men vi fick till det. Shaman var pigg och glad och tyckte allt var roligt. Han hoppade så jag flög ur sadeln ett par gånger. Det var riktigt roligt. Vi avslutade på dryga metern utan problem. Nästa gång ska vi prova någon övning med oxrar för att se hur det går och om det blir problem. Shaman var riktigt trött både tisdag och onsdag efter passen och även jag.

 

Det känns bra nu, jag hoppas att det blir  bättre. Jag orkar inte ta mer konflikter med honom. Jag vet att det kommer att komma men jag tror JJ kan hjälpa oss igenom det. Hon är verkligen bra. Hon är bestämd och kan och verkar ha sinne för detaljer, precis vad jag behöver. Hon är lugn och förstår mina problem. Håller på att läsa mina mentala böcker om träning och tänkande. Hon stämmer så bra in på coach som då låter eleven själv fundera vad som vart fel. Sedan säger hon vad som hände och jag får då träna mer. En tränare säger direkt vad felet var och man får då ändra det. Fördelen med coachtänkandet är att jag får lära känna vad som hände, hur det kändes och hur det ska kännas då det blir rätt. Det kommer bli så roligt att lära mig mer och mer, känna och ändra och se resultat. Näste vecka kommer Ted och då är det kurs så då ska vi se om vi lärt oss nått av vad JJ lärt oss.

 

Solen skiner och det är riktigt vårväder, vi ska försöka ta oss ut under  helgen och vi har även stalljour.

 

Önskar alla en riktigt trevlig helg!!

 

 

Dressyrträning

Duktig pålle och matte också haha.

Bra övning, bra fröken och duktiga elever vart ett lyckat resultat.

Tjolahopp

 

Vi har hamnat i en period där vi mest kämpar dressyr, vi kan inte rida ut då det är is och halka och risken att både matte och pålle gör en kullerbytta är stor då vi inte har så tur här i livet och lyckas slå oss fördärvad lite nu och då. Vi håller oss inne helt enkelt. Shaman hade en riktigt trotsdag sist vi hoppade tyvärr, han gick så fint bara dagar innan och sen tjurade han ihop. Så klart fick jag ta striden med honom och sedan gick det bra men det är tråkigt då det blir. Lite med jämna mellanrum men långt mellan gångerna.  Jag funderar på om det kan vara en kombination av att han har träningsvärk och känner att jag blir lite osäker och då testar. Tyvärr testar han ganska hårt både i ridningen och på backen. Vi har iaf koncentrerat oss på dressyren och han jobbar riktigt fint nu. Han blir så klart sur då jag kräver att han ska jobba men det ger med sig fort och han ångar på riktigt bra. Jag har fått bättre sits och hela ridningen har fått sig ett lyft.  Jag har börjat ha musik i ena örat då jag rider och när jag slår igång apparaten så lyssnar Shaman och man ser hur han spetsar öronen. Det är som att han går lite bättre och jobbar på mer. Det blir roligt för oss båda och vi är nöjda men trötta efteråt.

 

Jag försöker ha en plan då jag rider, idag ska vi öva på volter. Att få dom runda och göra dom vid en viss bokstav. Nästa gång tränar vi skolor och flytta bakdelen och få till det. Försöker tänka på att inte förböja, vända med benen och fötterna och inte dra i tygeln. Vända med höften, det funkar. det känns som jag får med mig hela yttersidan. Jag hinner räta ut ur sväng och sätta Shaman på bakdelen.  Jag måste verkligen försöka komma ner i sadeln och skumpa med men just nu är det lite svårt. Han har bra steg och det gör att jag studsar mer och spänner mig omedvetet och då spänner han sig och då blir det inget bra. Men vi övar.

 

Ted kommer nästa vecka så vi hoppas på få bra hjälp även då, sen är det tävling i Boden och därefter en träningstävling i björsbyn. Det är blandade känslor inför hoppningen men vi får väl ta det i vår takt. Jag behöver inte fundera så mycket på det egentligen bara göra så blir det bra. Vi har ju som sagt Ted och sen ska vår kamrat hjälpa oss lite däremellan.

 

Hoppas alla har det bra i vårslasket!!