Igår testade vi hoppa på det lite skarpare bettet då jag ska med Shaman på utetävling. Han blir lätt stark just på stora utebanor och då vill jag ha full koll på honom och för at få honom på bakdelen. Allt gick bra och tänkte att vi tar tillbaka vårat vanliga bett. Då började han tramsa, han höll inte i hop sig sista galoppsprången, vart stark och jag fick inte honom på bakdelen. Han minskade farten och hoppade i botten men inte med någon aktion i bakbenen. Jag försökte prova allt men inte något passade honom. Han stack iväg när vi skulle hoppa studsserie, hoppade åt sidan och tjafsade. Till sist fick jag nog och sa åt honom och bytte tillbaka till det skarpare bettet. Han gick så himla bra på det, nöjd och glad och hoppade som han skulle. Vi kunde till och med hoppa bana på dryga metern. Jag ska bara bli bättre med att hålla om med skänkeln, inte ha plattfoten utan sätta hälen mot så han känner vad jag vill. Kan vara så att jag inte tänker på benen och fast jag driver så händer det att det inte blir något. En kamrat sa att använd hälen då känner han dig bättre och det gjorde han verkligen :) Han hoppade riktigt bra sen. Det som stör mig som tusan är att jag var tvungen att ta till nödbettet. Vill verkligen inte ha det men känns inte som jag vet vad jag ska göra då han blir så där stark där jag inte kan hålla honom, inte få honom på bakdelen. Vi hade detta dillemma då vår månadstränare var upp. Så klart vet jag att det måste mer lydnadsövningar men just i denna stunden där han blir stark, situationen som uppstår. Vad gör jag, för där och då kan jag inte lägga volt, jag kan inte ta tag i honom. Då blir han sur och stannar. Vad jag än gör blir han sur om jag tar för mycket. Ibland är han verkligen en prins på ärten som bara måste ha det på sitt sätt. Känns som varje gång vi börjar höja och han måste börja anstränga sig börjar han testa mig. Han vet att jag varit osäker och ska försöka mygla. Jag blir tokig på sånt.

Nåja fick förklaring av en kamrat att dressyren kan ha gjort sitt, han har blivit starkare i kroppen och därav kan det blir så här. Just nu känner jag mig bara kass o misslyckad som måste rida på nödbettet. Men jag kanske måste acceptera att det är så här just nu. Shaman var iaf nöjd och glad på slutet och tyckte han var bäst i hela världen ;)

 

Nu tar  vi helg och lite välförtjänt vila!!

 

 

I går kväll hade vi besök av vår vän T från mitt jobb. Hon har tidigare haft häst på ridskolan. Så nu var det dags för uteritt och jag behövde lite hjälp att motionera tillridningsponnyn :) Det var en riktigt fin kväll förutom alla förbaskade insekter. Shaman som alltid är skeptisk då jag har någon kamrat med mig stirrade fånigt på gästen då vi kom. Han är alltid så misstänksam men samtidigt intresserad och nyfiken på vem jag har med mig. Då Shaman är som han är så fick hon ta tillridningsponnyn och fastnade verkligen för honom så det var riktigt lyckat. Så nästa vecka tar vi oss en ny tur. Då vi red ut i skogen där jag vet att Shaman blir pigg och stark då han tycker det är härligt att komma ut passade jag på att testa det lite skarpare bettet, babypelhamet. Han gick riktigt bra på det, lydig och lyhörd precis som jag vill ha honom. Jag behövde bara ta lite lätt i tygeln, krama och sitta till så lyssnade han. Hade velat prova det ute på hoppningen då han lätt blir stark på tävling och låga höjder för att se om jag kan komma åt honom bättre och få honom att vänta kvar i position så att säga. Jag tycker det jag har i hoppningen nu fungerar  riktigt bra men i de lätta klasserna vill han på kuta iväg och köra sitt eget race :)

 

Känner att jag är sugen att både hoppa och rida dressyr. Har blivit lite mer åt hoppning nu sista veckorna och jag känner att jag vill rida lite mer dressyr. Shaman behöver det för att  bli mer lyhörd och på plats i hoppningen. Dock har jag märkt att det fungerar riktigt bra att lägga in markarbete mer i dressyren för att han ska tycka det är roligt. Sen vill han lyssna på musik för att gå ännu lite bättre den lilla divan.  Vi får helt enkelt rocka loss och se vart det leder. Jag har anmält oss till en hopp och dressyrtävling så jag ska fundera lite till vilken jag ska åka på. Dressyren är nära hemma medans den andra är ganska långt bort och vi måste vara borta över helgen. Så vi får se hur jag gör. Latmasken styr haha.

 

 

Just nu är jag i ett lyckorus. Sommaren är äntligen här och det är varmt och skönt, nästan för varmt faktiskt men man ska inte klaga. Shaman är lätt besvärad speciellt på eftermiddagarna så han får komma in tidigare. Han sover mycket på eftermiddagarna. Han har sin rutin helt enkelt. Äter lite, och går och lägger sig. Han lägger sig i spånet och snarkar högt och verkligen kopplar av. Han är nöjd och glad.

 

Han går riktigt bra i ridningen och det är så roligt. Vi har börjat hoppa med lite nya vänner då tränarna har sommarledigt och det går riktigt bra. Han hoppar allt. Någon gång då han tycker det blir för högt vill han inte och jag själv tvekar lite. Just nu ligger vi på dryga metern och det är där han är nöjd och jag känner mig trygg. Oxrarna ska jag framförallt träna på för att jag tvekar och tappar lite ridning just mot hindret. Men jag försöker ta tag i mina demoner iaf och det blir bättre, bara jag gör som jag ska hoppar Shaman. Det känns som dom här småfelen som uppstår är mitt fel oftast. Jag blir lite osäker och ger inte tydliga signaler. Han är mer positiv och försöker. Han kör på lite mer. Han vågar mer. Jag behöver bara styra. Dock känns det som jag måste vara trygg i mig själv för att han ska våga hoppa när vi höjer. Det blir bättre. Det är riktigt roligt. Vi börjar hitta tillbaka efter allt skit som varit. Jag hoppas verkligen det här kommer bli bra. Jag orkar inte börja om en gång till. Jag längtar verkligen till träningen drar igång igen, jag känner mig så peppad. Dock har jag inget sug för tävlingarna. Vi får se om det kommer tillbaka annars får det vara ett tag. Vi hinner, Allt ska vara bra innan vi ens går in i någon klass nu.

 

Jag har även en bonushäst, grannflickans ponny som jag hoppar och rider ut med någon dag i veckan.  Han är en trevlig prick men behöver lite mer kondis. Han får också vara med på våra kvällshoppningar. Det kommer bli bra, bara vi får öva på lite. Det är nyttigt för mig att även känna att jag kan rida andra hästar utan att bli allt för nervös.

Det blir bra, allt kommer bli bra tror jag det känns som det :)

 

Hoppas alla har det bra i sommarvärmen!!

 

 

 

Underbara sommarvärme, äntligen är den här. Det började lite små dåligt med lite ljummet o vissa dagar var riktigt varma. Vi har nyss börjat jogga i gång och hunnit med lite dressyr, lättare hoppning och uteritt. Vi myser i solen och bara är. Känns verkligen som livet är på topp just nu. Shaman är glad och nöjd med det mesta. Han är lite sur då jag är till någon av dom andra hästarna och slänger surt foten i väggen för att markera att han finns där och ser att jag är hos någon annan. Känns verkligen som jag vill att vi ska komma igång nu efter vilan och få börja trimma lite mer i dressyren men även hoppningen. Sista tiden har jag hoppat mina kompisars hästar dels för att bli lite tryggare själv men en av dom har jag som jag hoppar då ägaren inte riktigt vill göra det. Det är verkligen intressant hur olika dom är hästarna. Min väns häst som jag red igår han skötte allt själv, jag behövde bara sitta och styra så hoppade han. Han var ganska lätt på framfötterna och lite mer av en uppåt häst än vad Shaman är. Shaman får man verkligen jobba med hela vägen fram till hindret och tänka samling men ändå inte vara och ta för mycket i honom. Tillridningsponnyn han var verkligen trött igår så vi avslutade tidigt och ska jobba upp hans kondition för att se om det blir bättre.

 

Känns riktigt konstigt att ha en stallfri dag, Shaman ska vara med sin skötare idag. Så jag får hitta på lite andra saker att roa mig med i stället. Men lapa sol är inte helt fel och känner jag honom rätt så gör han nog inte heller många knop i kväll. Vi tar det lite lugn än och känner att helgens tävling kommer att strykas. Jag tappade totalt känslan på hemmatävlingens sista dag. Allt bara brakade och inget stämde så vi ska bygga upp den känslan igen och sen tar vi nya tag i höst.

 

Händer annars inte så mycket hos oss. Vi fick träningsbesök i går av vår vän och hennes pålle så det var kul att ha en kompis för en gångs skull. Sedan har ju grannen flyttat hem så jag får lite sällskap på kvällarna och en ridkamrat lite oftare nu mer. Nu känns det som att alla mina vänner nästan har häst eller är i stallet i någon form och det känns så skönt. Då hinner man umgås där och inte behöver känna stressen att man måste hem och iväg för att hälsa på någon :)

 

Vi lever ;) men det har hänt ganska mycket både bra och dåliga saker så bloggen har verkligen fått stå tillbaka. Jag ska försöka uppdatera lite mer nu igen.

 

Jag vet inte om jag skrev om att vår älskade dressyrtränare som hastigt lämnade oss där i vintras i sorg och stor saknad. Jag saknar honom varje dag. Jag kan ibland komma på mig själv att jag måste bara ringa honom och berätta om dagens dressyrpass då Shaman och jag verkligen fått till allt. Men så hinner verkligheten i kapp mig. Det känns så tomt, vi skulle träna på så mycket, komma i gång, rida och prova tävla lättare dressyrklasser. Nu känns allt bara som att det är. Vi tar oss inte för något. Vi hade turen ändå att en av mina vänner som är en duktig dressyrryttare har börjat hjälpa oss ca en dag i veckan. Hon har bra tanke och resonerar ungefär som honom. Det känns bra, hon är tålmodig och håller ordning på oss. Hon svarar tålmodigt på mina tokiga frågor och tröstar mig då frustrationen blir för stor. Jag har inte orkat söka någon annan tränare då jag tycker att vi får bra hjälp av kompis och för denna dressyr är hon perfekt för oss. Vi ska försöka träna lite till och lära oss program så vi kan starta någon dressyr i höst. Det är målet. Det är faktiskt roligt då vi samarbetar och får till alla moment. Även om somliga kan vara lite tjurig ibland.

 

Hoppningen har gått bra, vi har hunnit tävla lite gårdstävling och lite större tävling med enstaka fel och felfria rundor. Vi har tränat för vår månadstränare flitigt men även börjat träna på veckan för en tjej från grannkommunen. Det är riktigt kul. Shaman vill ha det på sitt sätt för att jobba bäst. Bara acceptera helt enkelt. Vi kom igång ganska bra i vintras och planerade våra första tävlingar men så fick han magknip, han vart frisk någon månad för att sedan få det igen. Då vart han riktigt dålig. Diagnosen vart bukinfektion. Tydligen hade han fått i sig nått olämpligt och blev fort ganska dålig. Han visade lättare symtom på kolik men inte så där att han hade jätte ont eller så. Mest hängig och trött. Ville inte äta eller dricka. Men nu mår han bra igen och har fått diverse magprodukter han ska äta. Vi har fått lägga om hans kost för att det ska passa hans mage bättre. Tyvärr tappade han både orken och jag tappade lite mod i hoppningen då han vilat en tid efter sjukhistorien och vi fick inte till det. Allt vart så där jobbigt igen. Vi fick sen bra hjälp av månadstränaren, dock åkte jag i backen men det var som en vändpunkt för då fick jag verkligen ta tag i mig själv och mitt problem. Han hjälpte oss bra vidare. Det vi märkt är att Shaman inte har så bra självförtroende emellanåt i hoppningen, kan vara delvis för att jag också varit osäker. Nu då jag kan vara trygg och göra min del så kan han också fokusera och slappna av. På tävling brister det fortfarande så där hoppar vi låga klasser än. Vi kommer förmodligen göra det året ut men målet är att prova starta någon bana på metern. Vi skyndar långsamt.

 

Jag har även fått ha grannens ponny ibland för att rida ut och hoppa då ägaren inte själv vill göra detta. Det är bra för mig för då blir jag lite modigare och vågar lita på mig själv att jag kan. Så han kommer att få vara med på lite träningar framöver också.

 

Nu har vi tagit lite sommarledigt då vi båda behövt det efter våren som varit och alla träningar och tävlingar. Vi ska så snart börja smyga igång lite och ta nya steg mot hösten och vinterns aktiviteter.

Det bästa är att vår kamrat flyttat tillbaka till oss med sina två hästar och Shamans kompis står bredvid honom. Dock har han varit lite väl tjurig och sparkat sönder dörren så vi måste laga den. Suck, tänk om han kunde vara snäll och inte hålla på med sina ligistfasoner.

 

Hoppas alla har en bra och skön sommar!!