I helgen har vi återigen ridit kurs för vår månadstränare. Vi hoppade bana båda dagarna. Shaman har varit riktigt precis och kinkig. Han har emellanåt hoppat riktigt bra. Det är inte bara hans fel att det blir galet. Jag har känt mig stressad och fått lite kaos i hjärnan och då ridit fram honom och inte alls väntat då han ska korta sig och sedan hoppa. Så klart han blir sur. Jag har ibland suttit ner lite för mycket och han har då inte kunnat hoppa då ryggen tryckts undan förklarade vår tränare. Så lite lätt sitts mot hindret, och lite kortare tygel och bara vänta kvar. Inte sparka till honom med skänkeln innan då blir han arg. På söndagen gick det lite bättre, jag försökte verkligen skärpa mig. Det var svår bana delvis, det var riktigt skarpa linjer och svängar och så fort jag inte hade honom på plats bar det av och vi kom tokigt. Dock inte jätte fel så jag tycker absolut han hade kunnat hoppa. Ibland hann jag inte räta ut honom ur sväng och hindret stod vinklat snett. Men jag tycker ändå det går framåt. Inte så markant men lite i taget. Nu tar han ett galoppsprång på kombinationerna där det ska vara ett. Han tvekade inte ens, kände själv att jag redan från början började oroa mig men tänkte okej jag måste verkligen vara med på denna linje och tänka framåt första sprången i landningen och sedan hålla honom. Det fungerade. Red även unghästen på lördagen och han var riktigt fin. Han hoppade all vad han orkade, han gör mig säkrare och hoppar allt hur han än kommer. Känns som jag bara kan hänga på honom på något vis. På Shaman måste jag tänka hela tiden och verkligen vara med honom i varje steg.  Men vi ska iaf fortsätta träna och se vad som händer. Känns just nu som jag avvaktar med tävlingen som är om två veckor. Vill få ordning på hoppningen och hitta flytet igen. Inte känna mig osäker då jag går in på banan och inte vet om det fungerar eller inte. Så vi får öva på helt enkelt med vår veckotränare och se hur allt löser sig.