Uteritt och månsken, och en tvärnit

Veckan har bjudit på nästan plusgrader så vi har passat på att vara ute. Det har varit en del turbulens och därför kändes det så himla skönt att inte gå in i ridhuset och trängas. Det var så himla skönt ute, Shaman var så glad men ändå så harmonisk och nöjd att få komma ut. Månen lyste och det var bara tyst och stilla. Vi kunde rulla på i alla gångarter och bara njuta av vårvädret och känna lugnet. Jag känner mer och mer att jag inte har något motivation för ridhuset med sämre underlag, det är lite dunkelt där inne och bara stökigt. Jag försöker träna ute om det går, göra de momenten vi behöver för tävlingen och för det som behövs för att stärka honom. På helgerna får jag gå in i det andra ridhuset för att jobba igenom honom. Det som är jobbigt är att vi behöver hoppa i kalla ridhuset med dåligt underlag. Det blir ännu lösare och gropgare då de släpper lös hästarna där på dagtid. De kör då alltså inte underlaget sedan och det går inte att rida på. Eller går gör det men Shaman vågar inte hoppa på det. Det gick bra första sprången men sedan vågade han inte, han tappar all bjudning och hoppar rakt upp och ner. Fuck det v ar inte vad vi behövde. Vi fick flytta om hinder, stampa framför och det blev lite bättre. Vi kunde ta något språng och lämna med en okej känsla. Vi hade så tur att våra vänner bokat ridskolans ridhus i kväll så vi går in där och får tillbaka brakänslan helt enkelt. Så himla trist, vi behöver verkligen träna just hoppningen på bra underlag. Jag köpte föresten ett par nya stigbyglar och stigläder då jag tröttnade på att glida runt och lädrena töjde sig så håll tummarna nu att de nya ska fungera. JAg tyckte ändå jag fick bra grepp i stigbyglarna så nu ska bara hoppsistsen förbättras. 
Håll tummarna att det ska bli bättre i kväll ;)
 
Trevlig helg!!
(null)

(null)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback